Ett svart-vitt foto på flera människor som sitter i en utställningssal och tittar tillsammans på en målning.

Besökare i museets utställning i gamla Gasverksbyggnaden i Nyköping, 1969.

Sörmlands museums historia

Sedan 1913 har Sörmlands museum verkat för att bevara och förmedla sörmlänningarnas historia. Läs mer om hur museiverksamheten har utvecklats och vilka människor som har präglat museets historia!

  • 30 maj 1913 bildas föreningen Södermanlands länsmuseum. Staten upplåter Gamla Residenset vid Nyköpingshus till den nya föreningen som utrustar byggnaden med ny inredning.
  • 1916 tillträder Martin Nilsson som intendent – och han kommer att prägla det blivande museet. Under hans första år står arbetet med att samla in föremål i verksamhetens fokus. Nr. 1 i museets samlingskatalog blir en båt, en urholkad furustam.
  • Museets första utställning invigs 1918 på Gamla Residenset med tio rum. I mitten finns det en stor sal som rymmer den allmänna museisalen och ett tavelgalleri. Stora samlingar av arkeologiska föremål och fornminnen visas i hyllor som går från golv till tak. Samlingarna kommer från Södermanlands fornminnesförening som grundades 1860.
  • Från 1926 till 1931 är museet en del av Södermanlands museiförbund som grundades av museerna i Strängnäs, Eskilstuna, Nyköping och Södertälje. 1931 grundas Södermanlands hembygdsförbund och museiförbundet uppgick så småningom i den nya organisationen. Samma år invigs Kungstornet som slottsmuseum.
  • 1932 publiceras den första utgåvan av "Sörmlandsbygden" som kom att ges ut fram till 2017. 
  • 1935 börjar Ivar Schnell på Södermanlands hembygdsförbund och blir tre år senare Södermanlands första landsantikvarie. Som arkeolog är han väldigt intresserad av fornlämningar, kyrkor och de sörmländska herrgårdarna som han avhandlar genom många skrifter under sitt yrkesliv.
  • 1945 får museet efter många års planering mer utrymme: Gasverksbyggnaden köps och Nyköpings stad skänker marken. Hilda Österman, änkan till hovintendenten och konstnären Bernhard Österman, skänker en donation och sin makes stora porträttsamling. Den första utställningen i den nyinvigda konsthallen öppnas 1959.
  • Under 1950-talet flyttar museet och hembygdsförbundet in i Porthuset vid Nyköpingshus där nya kontor har inretts.
  • 1962 slås Södermanlands Hembygdsförbund och Södermanlands länsmuseum ihop. Fram till 1976 förenas de i Södermanlands musei- och hembygdsförbund. Efter en utredning från landstinget separeras de två institutionerna igen. Nu grundas Stiftelsen Södermanlands museum med Södermanlands läns landsting som huvudman.
  • Kulturminnesvårdsarbetet reformeras från grunden i Sverige år 1976. Det är länsstyrelserna som får ett större ansvar inom kulturmiljöarbetet. Arbetet decentraliseras från Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer till länsstyrelserna. I samband med detta får museet ett ännu större ansvar inom uppdragsverksamheten och kulturmiljövård.
  • Nanna Hermansson tillträder som första kvinnliga landsantikvarie och länsmuseichef år 1984. I en artikel beskriver hon ett samtal där en journalist frågade henne:
    "Hur kan det komma sig att just Sörmland har kvinnlig länsmuseichef, kvinnlig länsantikvarie och två kvinnliga kommunala museichefer?" Sedan dess har jag funderat över frågan och det svar jag förväntades ge: "En olycka kommer...", eller: "Kulturminnesvård och museum har låg status och låga
    löner, ingenting för framåtsträvande grabbar"'. Under hennes tid tillämpas fler perspektiv i utställningsverksamheten för att lyfta kvinnornas historia, men också dem med historiskt sett mindre makt.
  • Efter flera omorganisationer blir museet 1998 en del av Kultur & Utbildning, en förvaltningsmyndighet inom Landstinget. Den tidigare stiftelsen Södermanlands museums förmögenhet, bland annat fonder, en fastighet och samlingar, skänks som gåva till förvaltningen. Samma år byter museet namn till Sörmlands museum.
  • 1998 tillträder Karin Lindvall, kulturhistoriker och etnolog, som museichef och sätter sin prägel på museets verksamhet. Sörmlands museum börjar satsa på människor och deras personliga berättelser som fokus i samlingar och förmedling. Aktiviteterna i hela länet utökas. Ett exempel är utomhusutställningen "Historien i Sörmland" som idag finns på 13 platser runt om i Sörmland. Den länkar ihop den nationella och internationella historien med händelserna och utvecklingen på plats.
  • 2018 invigs det nya museihuset mittemot Kungstornet i Nyköping: med Berättande magasin i centrum får samlingarna en plats mitt i museiverksamheten. Dessutom rymmer museihuset utställningar, bibliotek och studierum, butik, kontor och restaurang. Ett par organisationer som Sörmlands museum har haft täta och präglade samarbeten med finns nu under samma tak, till exempel Södermanlands Hembygdsförbund och Nyköpings stadsarkiv. Och än idag finns museet runt om i länet, med utställningar, visningar och aktiviteter. Med det nya konceptet – med samlingarna placerade mitt i huset, fullt synliga för publiken - utses Sörmlands museum till Årets museum 2020 i Sverige och nomineras till European Museum of the Year 2022.

Källor
Berg, Per (2011): Ivar Schnell – en legendarisk landsantikvarie. Sörmlandsbygden, s. 153-166.

Hermansson, Nanna (1990): Kvinna i museimiljö. Kulturmiljövård, 3, s. 36-38.

Hermansson, Nanna (1992): Från urholkad trädstam till förnäm dam. Sörmlandsbygden, s. 107-114.