Vilka minnen har du från skoltiden? I museets samlingar och arkiv bevaras många olika berättelser och minnen från skoltiden. En speciell skola som finns med i Sörmlands museums samlingar är Solbacka läroverk. En internatskola som under sin existens 1901–1973 fick mycket uppmärksamhet, inte bara i Sörmland, utan även i hela landet. Det berodde delvis på internatskolans koncept och framgångar, men också på grund av skandaler och kända tidigare elever.

Skolan invigdes den 17 augusti 1901 i Stjärnhov. Grundaren Anders Elis Jeurling blev inspirerad till att skapa en egen skola på landet, bland annat av pedagogiska idéer och engelska internatskolekonceptet. Egentligen var han tidningsredaktör och grundare av Stockholms-Tidningen. Louise Hansson, lärarinna och vän till familjen, tipsade honom om att skapa en skola på Jättna som han hade förvärvat 1896. Inte minst för sina två pojkar Sten och Dag (som syns med på bilden, de sitter på marken som nummer två och tre från vänster). I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns en stor längtan i städernas överklass efter landsbygden och natur som förknippades med hälsorörelsen och ideal om uppfostring av barn.

Vykort "Solbacka Gossläroverk vid Stjärnhof i Södermanland", tidigt 1900-tal. Public Domain.

I början fanns det bara två byggnader. En byggdes om för att rymma mäss, kök och lärarbostäder. Den andra var skolbyggnaden med elevrum och lärosalar. Skolverksamheten startades med 10 elever.

Kvinnliga lärare började först under 1960 på Solbacka. Ända tills 1960-talet jobbade kvinnor på Solbacka internatskolan framförallt som husmödrar och hembiträden, i köket, matsalen och bokhandeln.

Solbackaelever hjälper till med gurkskalning i skolans kök, 1904. Fotograf: okänd. Public Domain. 

Torsten Cronlund, Solbackaelev mellan 1923 och 1929, berättade i minnesskriften "Solbacka Läroverk 1901-1973":

"Det var ett tungrott hushåll och lönen var låg. En husmor hade 110:- i månaden samt fri bostad och mat. Eleverna behövde aldrig städa efter sig och inte heller bädda sina sängar. Allt detta sköttes av hembiträdena."

Det fanns strikta regler för kontakten mellan pojkarna på Solbacka läroverk de kvinnliga anställda. I ordningsföreskriften står till exempel: "Manliga elever får ej besöka skolans kvinnliga ekonomipersonal i dess bostäder."

Solbackas utveckling under Folke Goding

Under 1910- och 20-talet var det ekonomiska läget på Solbacka läroverk ganska tufft. Det var först 1924 som läroverket fick examensrätt. Innan dess fick eleverna ta realprovet på andra skolor i området. Det minskade skolans attraktionskraft. Eftersom skolan inte heller fick statligt stöd fick Solbacka ekonomiska svårheter. Dessutom lämnade ofta lärarna skolan redan efter en kort tid. Ett nytillskott hjälpte till att förändra läget: Folke Goding tillträde som rektor 1928.

Folke Goding 1938. Fotograf: Harry Berger. Public Domain.

Under hans tid förbättrades Solbackas ekonomiska läge och en rad moderniseringar och byggprojekt togs fram 1930-1937. Gymnastiksalar, flera elevbostäder och nya Mässen (matsalen) byggdes. Läroverkshuset påbyggdes och moderniserades. Elevantalet ökade och under 1930-talet passerade man 200-märket.

Karta över Solbacka läroverk, 1951. Ur:  Jubileumsskrift "Solbacka 1901-1951" av Harry Berger och Arne Isenius (SLM 39541). In Copyright.

Västerbo skjuter i höjden bakom Nain, 1952. Fotograf: Harry Berger. Public Domain.

Idrott och friluftsliv

Idrott spelade en viktig roll på Solbacka läroverk. I en artikel i Södermanlands Nyheter 1942 om skolans rektor och direktör Folke Goding berättades:

"Ynglingarna på Solbacka [går in] med liv och lust för idrottsarbete i sin fritid. Det är knappast någon överdrift om man påstår, att det hålls minst en tävlan om dagen vid läroverket, som för övrigt självt håller sig med en välordnad idrottsplats och präktiga tennisbanor."

Speciellt efter Folke Godings tillträde som rektor satsade man på Solbacka på friluftsliv och idrottsinriktning. Lärarna utbildades i idrottspedagogik, anläggningarna byggdes ut och eleverna deltog i mästerskap. Det fanns fotbolls- och träningsplan, tennisbanor, basketplan, skyttebanor och Gymnastiken. På vintern åkte eleverna skidor och slalom, hoppade backe och spelade bandy.

Elevråd och självstyre

Självstyret var en av engelska internatskolors kännetecken som inspirerade Folke Goding till hans vision av Solbacka. Tanken var att ett elevråd skulle förbättra uppfostran genom att delegera ett visst ansvar till äldre elever. Elevrådet hade rätt att disciplinera andra elever, med rektorns insyn. Så kunde fritid till exempel omvandlas till olika straff från pappersplockning till hemreseförbud och indragen veckopeng. Självstyrningen kunde öka elevernas inflyttande, men ledde också till trakasserier bland eleverna och problematiska erfarenheter på skolan.

I slutet av 1960-talet gjorde också några tidigare elever sina negativa erfarenheter med trakasserier på Solbacka publikt. En av dem var författaren och journalisten Jan Guillou i tidningen FIB aktuellt 1966. Han skrev senare boken "Ondskan" vars handling är delvis inspirerad av Solbacka och hans negativa minnen som elev på skolan.

Speciellt pennalismen och trakasserier bland eleverna försökte skolan komma åt under sina sista år; elevrådets bestraffningsrätt betraktades inte längre som lämpligt. Efter en utredning i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet och fortsatt kritik inskränktes elevrådets befogenheter.

Solbacka Läroverk stängs

Under 1960- och 70-talet förändrades samhället snabbt och svenska skolsystemet reformerades. Det påverkade även Solbacka läroverk, man var tvungen att anpassa sig till samhällets utveckling och skiftande värderingar. Samtidigt diskuterades hur de privata internatskolorna skulle passa in i det nya systemet med gymnasieskolorna.

Några reformer togs fram för att anpassa sig till en allt modernare omvärld. En av dem var att tillåta flickor som internatelever: År 1967 flyttade 22 flickor in i elevbostaden Norrebo. Dessutom grundades en discoklubb och en FNL-förening.

Elever från Solbacka läroverk åker skridskor och spelar bandy på Misteln, 1933. Fotograf: Harry Berger, Public Domain.

1973 stängdes Solbacka läroverk efter lite mer än 70 år. Det var inte ekonomiskt hållbart att bedriva en privat internatskola utan statligt stöd och i konkurrens med de nya riksinternatskolorna. Efter skolan stängdes användes byggnaderna till hotell- och konferensverksamhet samt asylboende.

Referenser

Solbackasamlingen finns delvis digitaliserad och tillgängligt via Sörmlands museums databas.

Föreningen Solbackapojkarna: Solbacka Läroverk från år 1901 till nutid. Föreningens hemsida.

Harry Berger och Arne Isenius (1951): Solbacka 1901-1951. Stockholm: Bröderna Lagerström.

Harry Berger och Lennart Jarnhammar  (1987): Solbacka läroverk: 1901-1973. Stockholm: Tempera.