Logotyp

När soldaterna marscherat ut

Gymnaster vid hoppbock i en lägerhydda.

När soldaterna lämnat Malmköping 1921, blev det tyst på heden. Sovplatser, tvättrum och dass för tusentalet personer stod tomma. En stor grusplan låg öde.

Så randades 1 juli, den dag då vi sade adjö till Malmköping och vår gamla sandiga vän "Hea". Hela Landsvägsgatan var fullproppad med folk som vinkade, som grät och som lämnade blommor till en del bekanta, det var ett rörande avsked från ett gammalt exercisfält, som med detta upphörde att vara krigiskt.
Torsten Hammarin, inkallad 1921, det år då regementet flyttade till Strängnäs.

Idrotten flyttar in

Fem år senare köpte Södermanlands Gymnastikförbund stora delar av anläggningen och år 1927 hölls det första gymnastiklägret för barn. De kom att fortsätta i 48 år.

Ungdomar simmar i sjön.

Simundervisning och märkestagning ingick i aktiviteterna. Bilden är troligen från det första lägret 1927. Foto: Malmköpingsortens Hembygdsförening

Gymnastik hade blivit en växande folkrörelse, inspirerad av Per Henrik Ling. Hans teorier om gymnastiska övningar passade bra in i den här tidens propaganda för motion, kost och frisk luft.

När jag var nio år så åkte jag på gymnastikläger till Malmköping. Där inkvarterades vi i gamla baracker. Jag minns den där salen, säng vid säng vid säng med över och undersängar som soldaterna hade haft en gång.
Jag hade en fruktansvärd hemlängtan och på besöksdagen, när mina föräldrar kom, slängde jag kvickt in resväskan i bilen och följde med hem. Ett par år senare var jag där igen. Då uppskattade jag det på ett helt annat sätt.
Det var ett ganska friskt liv. Vi badade i Hosjön, hade gymnastik på heden och andra övningar. Vid matdags stod vi i jättelånga köer och fick maten serverad vid stora bord där vi åt stående.
Det var en särskilt lägervisa som vi sjöng hela tiden. Jag minns den fortfarande.
Inger Rask deltog i två gymnastikläger på 1940-talet.

Gymnastiklägren på heden

På Malma hed anordnade gymnastikförbundet läger för gymnaster på alla nivåer. Hit kom barn, motionärer och OS-kandidater för inkvartering och träning. Några av lägren hade internationell prägel. De två största var Lingiaderna. Den första hölls 1939 i Stockholm och samlade många tusen deltagare från hela världen. I Malmköping anordnades en avslutande träningsvecka. 525 gymnaster från 28 länder deltog. Många kontakter knöts men de fick ett abrupt slut några veckor senare när andra världskriget började.

Barnen står och väntar på  tåget med sina väskor framför sig, en pojke gråter.

Barnen var mellan nio och fjorton år. De övade gymnastik och spelade boll på heden, simmade i Hosjön och sov i militärens gamla sängar. För många var det första gången de var hemifrån och hemlängtan var en vanlig företeelse, särskilt de första dagarna. Många av barnen kom med tåg, det gick särskilda tåg från Stockholms Central till och från barnlägren. Foto: Malmköpingsortens Hembygdsförening

Två flickor i en våningssäng, en av dem äter glass.

Lägren pågick i cirka tio dagar och avslutningsdagen var festlig med väl inövade parader och gymnastikuppvisningar för alla tillresta familjemedlemmar. Det första lägret hölls 1927, det sista 1975. De blev så populära att man från 1952 erbjöd två läger per sommar. Foto: Malmköpingsortens Hembygdsförening

Barn står vid improviserade bord och diskar.

Som mest tog man emot 700 barn åt gången. Ett femtiotal ledare och många andra frivilliga såg till att allt fungerade. De flesta arbetade oavlönat mot mat och husrum ”för att det var så roligt”.

Något så härligt tror jag inte jag varit med om, jag hoppas att jag får vara med nästa år också.
Thyra från Eskilstuna var med på det första lägret 1927.

Till heden kom även andra idrottare som fotbollsspelare och friidrottare, liksom scouter, lottor och hemvärnsmän.

Ett paket med gamla träbyggklossar, på lådan står namnet Zig-Zag.

En av de gamla lägerhyddorna blev leksaksfabrik när Zig-Zag flyttade in med tillverkning av främst byggklossar i trä.

I slutet av 1980-talet byggde Sörmlands museum i en av barackerna utställning om militärlivet och om köpingen. Baracken intill är numera en del av vårdcentral.

Med det här sista kapitlet avslutar vi den digitala tidsresan genom Malmköpings historia. Eller vill du utforska hela utställningen?

Om du är på plats i Malmköping får du gärna följa med till nästa kapitel, "Med plats för allt", som handlar om hur man samordnar utrustning till flera tusen människor.