Hedar, moar och slätter. Det krävdes stora plana ytor när soldater skulle samlas för utbildning och militära övningar.

En övningsplats för Södermanlands regemente

I landet fanns 32 olika övningsplatser och de flesta regementen förde en ambulerande tillvaro. Först mot slutet av 1800-talet, när man övergav tälten och byggde fasta anläggningar, fick alla regementen bestämda övningsplatser.

Södermanlands regemente bildades 1627 och övningarna bedrevs till en början på olika håll i Sörmland. År 1771 fick regementet en ny chef som hette Gustaf Adolf von Siegroth. Han insåg att den sandiga heden utanför Lilla Malma kyrka skulle bli en utmärkt plats för regementet.

Marken disponerades av rusthållet Malma och av länsmansbostället Malma by. Regeringen biföll von Siegroths förslag och 1774 kunde Malma hed invigas som fast övningsplats för Södermanlands regemente.

Själva exercisfältet var mycket litet. Mer än en bataljon kunde icke uppträda där i sluten exercis på heden, som förut varit trädbevuxen. Därom vittnade trästubbar, vilka ännu finnas kvar, ehuru de av det eviga stampandet aldrig vågade visa sig ovanför jordytan.
Carl A Bäckström var kapten vid regementet 1909–1914.

Utbildning och övningar

Det fanns 1200 indelta soldater och cirka 50 officerare. Under 1800-talet kallades dessutom ett antal unga män in, så kallade beväringar. De skulle fungera som personalförstärkning. Med tiden blev de fler och övningstiderna blev längre. När de indelta soldaterna och beväringarna var på heden samtidigt, kunde de bli över 2000 personer.

De flesta av de värnpliktiga hade aldrig lossat ett skott och mången av de unga krigarna kände sig kusliga till mods, då han höjde geväret för att fyra av sitt skott.
Kapten C A Hermelin, om tiden vid Södermanlands regemente åren 1874–1905.

Utbildningen gick ut på att soldaterna skulle kunna hantera sin sex meter långa pik eller musköt och senare gevär. De skulle också kunna använda sin värja eller huggare samt senare även bajonetten.

Det var viktigt att ge och förstå kommandon liksom att lära sig rörelse och gruppering under strid. Hur man förlades i läger och hur man skulle gå från marschordning till stridsordning var andra viktiga moment soldaterna måste kunna. Bild: Exercis på Malma hed omkring 1900.

Officerarna övade även befälsföring, det vill säga leda grupper av meniga soldater.

Gymnastik på heden

En soldat skulle vara stark och ha god hållning. Inte bara för att bli en bra krigare utan också för att man ansåg att de yttre egenskaperna var en spegling av de inre. Därför skulle soldaten ha vårdad klädsel och ett trevligt uppförande.

Bland annat förekom övningar såsom hävvarv, lodhängande äntring på gymnastikappareljens linor och efter denna rätt ansträngande rörelse utfördes någon avledande, för hjärtslaget lugnande samt ytterligare andra till dagövningen hörande rörelser.
Kapten C A Hermelin, om tiden vid Södermanlands regemente åren 1874-1905.

Både soldater och officerare har beskrivit vad de gjorde på fritiden. På söndagarna kom ibland släktingar på besök, man festade med kamraterna på någon av köpingens många krogar eller så blev det en kväll på dansbanan som låg intill högvakten vid heden.

Hur blev man soldat under 1700 och 1800-talet och hur var soldaternas livsvillkor? Det handlar nästa kapitel om "Knektar och beväringar" om!