Systrar och bröder

Den 2012-08-24 klockan 07:49
Helgen den 18-19 augusti arrangerade Föreningen Vårfruberga kloster ett mycket lyckat symposium med fokus på klosterruinen och dess historia. Sörmlands museum bidrog med föredrag, tillsammans med forskare och experter från vitt skilda discipliner.



Sörmlands län är utöver Vårfruberga ganska väl försett med lämningar från olika kloster och konvent. Utav de ca 50 som hann grundas i Sverige under medeltiden fanns sex eller möjligen sju här. Ordnarna utgjordes av Cistercienser (Julita, Kungsberg), Franciskaner (Nyköping), Dominikaner (Strängnäs), Johanniter (Eskilstuna), Kartusianer (Mariefred) och möjligen Benediktiner (Fogdö). Samtliga platser utom det eventuella klostret vid nuvarande Fogdö kyrka är på ett eller annat sätt delvis undersökta arkeologiskt, en del för ganska länge sedan. Vissa källor antyder att Vårfruberga föregicks av ett kloster på Fogdön. Möjligen var det också så att man här inledningsvis anslöt till den Benediktinska regeln.


Längst till vänster och i mitten syns den gravhäll som påträffades vid 1961 års undersökning i Nyköpings kloster och som nu står i utställningen i Kungstornet. Texten på stenen lyder på modern svenska: 'Herrens år 1479 söndagen den 18 april avled Ingeborg i det andliga huset'. Foto: Sörmlands museum.

Cistercienserna är välkända bland de tidiga ordnarna i det medeltida Sverige med Alvastra kloster som ett exempel. I Julita vid sjön Öljaren slog sig cisterciensermunkar ned före år 1185 och vid nuvarande Kungsberg etablerades ett nunnekloster under 1200-talet. Till skillnad från de så kallade tiggarordnarna förlade cistercienserna sina kloster till landsbygden. Tanken var att man skulle vara självförsörjande och stora jordegendomar förvärvades bl.a. genom donationer.


Bild från undersökningen år 1973 av dominikanernas kloster i Strängnäs. Foto: ATA.

Tiggarordnarna i Sörmland utgjordes av Franciskaner och Dominikaner. De försörjde sig i huvudsak på allmosor istället för naturresurser och jordbruk. De tjänande skulle leva i fattigdom och verksamheten var inriktad på de mer tätbefolkade medeltida städerna. Här utvecklades penningekonomin och handeln redan under högmedeltiden vilket var en förutsättning för brödernas verksamhet.


Franciskanernas kyrka i Nyköping.

Johanniterna slog sig ned i Eskilstuna någon gång under andra halvan av 1100-talet. Orden har sitt ursprung i det första korståget mot Jerusalem och var från början en organisation för vård av sjuka. Med stöd av Påven och genom att man aktivt bidrog till försvaret av Jerusalem kom verksamheten att utveckla en militär organisation, dvs en riddarorden. I Eskilstuna fanns ordens sjukvårdande gren som genom omfattande donationer så småningom blev en av det dåvarande Sveriges största jordägare. Johanniterna existerar än i dag och är kanske mer kända som Malteserorden. Kartusianerklostret i Mariefred var det sista som etablerades i Sverige före reformationen, och också det första som indrogs till Kronan.


Från undersökningen av Eskilstuna kloster. Här påträffades även delar av en äldre romansk kyrka samt Eskilstuna slott som byggdes efter reformationen. Slottet brann på 1680-talet. Foto: Sune Zachrisson 1962-63. Eskilstuna museums arkiv