Underverk eller undervärk

Strumpeband, strumphållare och gördlar, hur ska strumporna hållas uppe?

Hur får man strumporna att sitta uppe när det inte finns resår? Med band eller med höfthållare med påsydda hällor.

De rosa brudstrumpebanden till höger knöts runt låret. De har tillhört Ulrica Christina Löwen, f. Cronstedt 1756 på Lästringe. De är broderade med silvertråd, silke och paljetter, sannnolikt av vänner till bruden. På franska står det "Je suis lié pour toujours" (Jag är bunden för livet) och "Je meurs ou je m´attache" (Jag dör eller jag håller fast)

Många sådana fanns på 1800-talet, broderade i otaliga former och färger. Många är bevarade, kanske ville man inte bära de fina man fick av väninnor till bröllopet. Som ett synligt bevis av en händelse, ett minne av väninnor, ingår de i många museisamlingar. Mer eller mindre dokumenterade. De lila broderade nere till vänster kommer från Thorborg Wahlberg i Malmköping, f. 1874

Den ljusblå höfthållaren till höger klämde till om magen och har strumpebandshållare av metall. De var kännbara när man satt på hårda stolar, därom vittnar alla som haft någon liknande. Denna bars av damfrisörskan och senare kontoristen vid Landstinget Hille Edhager från Oxelösund under 1950-talet.

Den vita höfthållaren till vänster, är från Abecita och kostade 48 kr på Leck´s textil i Gnesta. Den blev aldrig såld. En korsettfabrik grundades 1932 i Borås och blev så småningom Abecita (efter kupstorlekarna a–b–c på 1950-talet). Man lanserade bland annat det X-formade framstycket som på denna gördel från 1950-talet. BH:n ”Det lilla undret”, en tunn lätt skapelse utan sömmar är en annan produkt från denna firma som sedan 1980-talet ingår i underklädesfirman Swegmarks.

Byxgördeln i brunt från 1960-talet kommer också från Leck's textil i Gnesta. Det blev på 1900-talets mitt vanligare att kvinnor bar långbyxor och byxkjol, vilket bidrog till att många klämde på sig byxgördel för att hålla formerna på plats.

Nylonstrumpor kom till Sverige under 1940-talet och ansågs synnerligen elegant. Nylonstrumporna med söm i sin originalkartong ägdes av Maria i Nyköping. Nylonstrumpan ersattes av strumpbyxan på 1960-talet. De vita laméstrumpbyxorna från 1970-talet kommer från Leck's textil. 

Drottning Desirée, Karl XIV Johans hustru hade problem med hälsan och vistades inte särskilt ofta i Sverige under 1800-talet. Hon ägde ett par silkesstrumpor med långa silkestrådar på insidan, det liknar nästan ett par tidiga frottéstrumpor. Just detta par som hänger i mitten, är märkt "DB 12" och skänktes till en hovdam. Kanske är det hon som nogsamt lagat dem bak på hälen.

Alice Larsson från Nyköping ägde och begagnade de vita strumporna märkta ”Alice” till höger om Desirées strumpor.. De är typiska för det tidiga 1900-talets vardagsstrumpor för kvinnor.

Bläddra bland fler liknande föremål!

 



Tillbaka till samlingens start »

Klicka på bilderna för att titta i samlingen.