Vilken fest! Alla kändisarna var där. Eleganta människor med rikedom och makt. Det var siden och parfym och dyrbara smycken. Maten var utsökt och innehöll de dyraste råvaror som fanns att uppbringa. Ölet och vinet flödade.
Det var 635 gäster som åt och drack och lät sig roas. Festen pågick i tio dagar. I staden Nyköping hade man aldrig varit med om något liknande.
Först red hertig Karl på en vit skimmel. Efter kom en praktvagn dragen av åtta hästar. Där sitter bruden Kristina från Holstein-Gottorp i nuvarande Tyskland.
Så gick det till när hertig Karl gifte sig på Nyköpingshus år 1592. Det var hans andra bröllop. Tidigare hade han varit gift med Maria af Pfalz men hon dog efter tio års äktenskap.
Hertig Karl gillade lyx. Han var just igång med att bygga om borgen Nyköpingshus till ett ståtligt slott, ett riktigt skrytbygge.Han hade anlitat skickliga hantverksspecialister från hela Europa till bygget.
Och nu till sitt bröllop hade han bjudit in de mest framstående artisterna, bland andra ett teatersällskap från England. Det här hände på Shakespeares tid och vi vet att sällskapet som gästade Nyköpingshus var kolleger till Shakespeares teatergrupp på The Globe.
En av höjdpunkterna på kalaset var när de levande älgarna släpptes in på borggården. En nordisk variant av tjurfäktning till gästernas stora förnöjelse.
Bröllopsfesten blev oförglömlig. Gästerna åt och drack bl a 71,5 oxar, 42 kalvar, 277 får, 710 hönor, 5 tunnor vetebröd, 116 gäss, 54 färska gäddor, 25 grisar, 50 flundror, 21 tunnor öl, 4014 ägg, 12 oxtungor och 4 kalkoner.
Några år senare blev hertig Karl kung, med namnet Karl IX. Han vistades mycket i Stockholm men återvände gärna till Nyköpingshus när han kunde.
Sonen Gustav Adolf lekte gärna i den vackra slottsträdgården. Så småningom blev även han kung och fick namnet Gustav II Adolf. När han dragit ut i det 30-åriga kriget och stupat vid Lützen 1632, återvände han till Nyköpingshus en sista gång. Kistan med hans döda kropp anlände med båt till Nyköping och ställdes i kungssalen på slottet innan färden gick vidare mot Stockholm och begravningen där.
På Nyköpingshus fanns änkan och dottern. Det var hon, dottern, som så småningom skulle bli drottning Kristina.