Stefan Gustafsson har gjort teckningen för Sjöfartsmuseet i Göteborg.
Porträttet används ofta som en bild av Lars Gatenhielm men det är högst osäkert om det verkligen är han. Troligare är att det är en dansk kapare från samma tid. Något annat porträtt finns inte.
Piratflaggan med dödskalle och benknotor är en internationell symbol och kallas Jolly Roger. Örjan Laving målade piratsymbolen på bogsprötet, bilden till vänster. Inför fotograferingen hissade han också piratflaggan på sin skuta. Foto: Karin Andersson.
Svenska soldater går ombord på ett fartyg utanför Somalias kust för att skydda det mot piratangrepp. Foto: Foto: Anna Norén, Försvarmakten, Combat Camera.

Pirater, sjörövare, kapare

När de avslöjades var Gustav Drake 27 år och Gustav Skytte 24 år. Två adelsmän från ansedda familjer. De hade studerat vid universitet och hade gjort militär karriär. Drake hade just gift sig med Skyttes lillasyster. Framtiden tycktes utstakad men de hade redan valt en annan väg. De var sjörövare.

Gustav Skyttes farfar Johan hade varit kronprinsens lärare på Nyköpingshus. Den prins som så småningom blev kung Gustav II Adolf. Och kanske var det därför som Gustav Skytte fick sitt mellannamn Adolf. Han var född 1637, fem år efter kungens död.

Gustavs farfar hade då hunnit bli en av
landets mest inflytelserika män. Gustavs pappa var universitetsrektor. Själv blev han alltså sjörövare och plundrade handelsfartyg tillsammans med sin vän Gustav Drake.

De tog lasten, dödade sjömännen och sänkte skeppen. Inga spår blev kvar och de kunde fortsätta. Till sist blev de ändå avslöjade. De hade plundrat ett holländskt handelsfartyg mellan Öland och Bornholm. Den gången var också Anna Christina med, Skyttes lillasyster, 18 år och gift med Drake.

Inför avslöjandet flydde Anna Christina och Gustav Drake till Tyskland men kom tillbaka efter några år och blev benådade. De bosatte sig på Edeby gård nordväst om Nyköping. Gustav Skytte däremot tillfångatogs. Han avrättades 1663.

Farfar Johan Skytte hade då varit död i 18 år och slapp därmed ta del av sina båda barnbarns livsöden.

Viktor Rydberg fascinerades av Skyttes och Drakes äventyr vilka inspirerade honom till romanen Fribytaren på Östersjön som kom ut 1857.

Till kartan till höger: På kartan kan vi följa Skyttes och Drakes väg när de lämnar sina hem norr om Kalmar och ger sig iväg söderut i Skyttes båt, en jakt. Utanför Skånes kust möter de ett handelsskepp från Amsterdam, en bojort med namnet ”Det förgyllda lejonet”.
Skytte och Drake fortsätter upp mot Göteborg innan de bestämmer sig för att vända och försöka komma ikapp handelsskeppet. De lyckas, se den röda punkten på kartan.  De tar sig ombord och dödar den holländska besättningen. Några från Skyttes besättning seglar sedan vidare med handelsskeppet, rundar Öland, tömmer lasten utanför ön Blå Jungfrun och sänker skeppet.
Men den här gången kommer de inte undan. Några börjar undra vart det holländska skeppet tog vägen och någon kommer på idén att förhöra en av Skyttes besättningsmän. 

 

Moderna pirater

Så länge som det har funnits handelsfartyg med dyrbara laster, lika länge har det funnits sjörövare. Fast idag kallar vi dem oftare pirater. Sjörövaren ser vi mest som en sagoboksfigur med randig tröja, träben och svart lapp för ögat.

Dagens pirater kommer i snabba motorbåtar, utrustade med GPS och automatvapen. Överfallen görs av välorganiserade ligor där anställda gör grovjobbet. Ledarna befinner sig på land, planerar, skaffar utrustning och tar hand om bytet. De egna ländernas rättsväsenden kan inte hindra dem.

Piratverksamheten är ett internationellt problem och bland annat FN arbetar för att skydda trafikfartygen. År 2009 skickade Sverige för första gången militärfartyg till farvattnen utanför Somalia. Med uppgift att i första hand skydda FNs mattransporter in till hamn och att upprätthålla ordning.

Dagens pirater kallas också kapare. I äldre tid var kaparen en laglig sjörövare, en sjökapten som hade fått i uppdrag att plundra handelsskepp från fiendeland. Kapningen var alltså en krigshandling men drabbade handelsfartyg istället för krigsfartyg.

Den mest kände svenske kaparen var Lasse i Gatan från Göteborg. Han hade fått sitt kaparbrev av Karl XII och för sina insatser adlades han 1715 och fick namnet Gatenhielm.

Den här sortens krigföring användes i många länder. Gränsen mellan laglig kapning och olagligt sjöröveri var hårfin och kaparna tog ofta mer än de hade rätt till. Genom en internationell överenskommelse förbjöds kaparverksamheten 1856.

 

"Vi låg för ankar utanför Jamaica. Det var en tankbåt. På natten kom pirater som klättrade upp för ankarkättingen. En matros som gick brandrond såg dem och de hann ge sig iväg. De fick med sig våra nya trossar och två heltäckande kemdräkter plus lite annat. Som tur var hann de inte till kassaskåpet".

Hanna Odengrund f 1979, lots i Oxelösund

 

"Jag tror att det var vid Suezkanalen vi möttes av en bogserbåt. De bad oss slänga ner en tross vilket var helt normalt. Vi släppte efter på trossen men de ville bara ha mer och mer". Vi började undra och tyckte att det blev för långt. Då kapade de trossen och stack.

Bo Ossian Ericson f 1927, Oxelösund

 

"Vi låg i hamn på Gotland och en kompis målade en dödskalle på bogsprötet. Barnen som gick förbi frågade om vi var sjörövare. Vi sa att vi var det, men att vi var snälla sjörövare. Det blev en kul grej så jag skaffade en sjörövarflagga också. Den passar bra på skutan som är byggd 1918. Men jag brukar inte ha den hissad".

Örjan Laving f 1956. uppvuxen i Oxelösund och delvis boende i en seglarskuta i Stockholm

 


 

 
Skapad: 2012-09-12
Publicerad av: Ingegerd Wachtmeister