Sten Florin övervakar en stenåldersutgrävning i Moäng, Eskilstuna 1937.
Både maskiner och handkraft används inom dagens arkeologiska utgrävningar. Bilden visar en av Sörmlands museums arkeologer.
Vid fornlämningen i Vrå.

5. Spaden i marken

 

"Det är icke nyfikenheten, som låter oss sätta spaden i marken,
utan vår önskan att sprida ljus över vårt folks forntid,
hur vårt folk vandrat sin mödofyllda bana fram sedan stenåldern."

Oscar Montelius, riksantikvarie och professor i arkeologi, 7/2 1921.


Arkeologen och geologen Sten Florin undersökte tillsammans med landsantikvarien Ivar Schnell stenålderslämningens utsträckning vid utgrävningarna på 1930-talet. För att se hur stort fornlämningsområdet var sattes spaden i marken på flera ställen och sammanlagt grävdes 122 provgropar i skogen där du står. En av dessa hittar du alldeles i närheten av den här skylten. Den ser ut som en nedsänkt fyrkant, överväxt med sly.

Sten Florin arbetade tvärvetenskapligt. Han använde både botanik och geologi vid sidan av arkeologi. Utgrävningen dokumenterades genom fotografering och avritningar av fynd och fyndplatser. Olika prover togs både i marken, i Stensjön och i närliggande våtmarker. Rester av organiskt material som matavfall, skräp och smuts från boplatser går att upptäcka i marken genom att analysera fosfathalten i jorden. Genom att studera pollen kan man se vilka växter som funnits under olika perioder. Dessa metoder används av arkeologer även idag. Dateringsmetoden C-14 hade däremot inte upptäckts när Florin grävde här.


"Fornfynd kan dateras med ny mirakelmetod. /…/
Under de senaste åren har en ny metod kommit fram
för att bestämma åldern av föremål funna i jorden.
Den går ut på att mäta sönderfallshastigheten av det i föremålen
ingående radioaktiva kolet. /…/
Den är utan tvekan en revolutionerande metod, sade riksantikvarien.
Den kan ge ny stadga åt hela fornforskningen."

Artikel i Dagens Nyheter, måndagen den 21 mars 1955.


Vid den senaste utgrävningen i Vrå 1993 - 1994, som genomfördes av Riksantikvarieämbetet, använde man C-14-metoden för att datera hasselnötsskal. De visade sig vara minst 5 500 år gamla och hittades i boplatsområdet på andra sidan Lerbovägen. Förkolnade frön av mjölon hittades också. Växten har använts vid garvning av skinn samt inom folkmedicinen mot urinvägsinfektioner. Rostade hasselnötter med honung kanske var godis på stenåldern?

 

 

Karta över Vrå

Skapad: 2007-08-31
Publicerad av: Anja Wachtmeister