Under första och andra världskriget var det ransonering i de flesta länder i Europa. Det gällde även Sverige. Mycket tyger reserverades för militären och konfektionsverkstäderna fick börja sy militärkläder.


"Vi gjorde kappor och byxor till militären.
Det var staten som gav order om det, så det var
bara att göra. Det andra fick läggas åt sidan.
Jag kommer ihåg de sjuhelsikes stora tygbuntarna
som skulle bli militärkläder. Det var oljetyger
och en bal vägde väl 50-70 kg!"

Bernt, född 1927


I Vingåker fick konfektionsföretagen Widengrens och Ljungströms order under andra världskriget. Även i mindre verkstäder, som Wingåkers Konfektions AB, syddes militärkläder. Wingåkers Konfektions AB låg här på andra sidan Storgatan mellan åren 1924 och 1969.

För konfektionsindustrin innebar militärkläderna en utveckling av produktionen. Man lärde sig mycket om passform, tillskärning och massproduktion. Det skulle ju tillverkas mycket under kort tid.

Under både första och andra världskriget var det många kvinnor som började arbeta utanför hemmet. De tog över männens arbeten medan männen var inkallade. Kvinnorna blev t. ex konduktörer eller industriarbetare, ofta med lånade plagg ur männens garderober. När kriget tog slut fick de flesta kvinnor återgå till hemmets sysslor.


"När Tyskland invaderade Norge försvann
många män från konfektionsfabrikerna.
Då fick damer rycka in som pressare.
Annars var det nästan bara män som var pressare."

Ragnhild, född 1924


"Vi hade inte mycket barnkläder i min generation,
det var ju krigstider.
Ransoneringarna höll i till tidigt 50-tal.
Tyger, kläder och skor.
Det var kuponger på det mesta."

Harry, född 1939


Under andra världskriget när ransoneringar tillhörde vardagen, formades klädmodet därefter. Kuponger medförde ett mode där inte mycket tyg fick gå åt. Gardiner kunde sys om till en klänning eller en skjorta. En gammal klänning piffades till med ny spetskant eller syddes om till blus. Vissa kvinnor målade sina ben med kastanjevatten för att imitera lyxiga silkesstrumpor. Uppfinningsrikedomen var stor.

Även konfektionsindustrin fick vara påhittig och utveckla alternativa material. Under första världskriget tillverkade vingåkersföretaget Widengrens t. ex en kostym av cellull, även kallat papperstyg. Se bilden nedan till höger. Den var väldigt känslig och blev alldeles skrynklig i regn.

Flera klädesplagg har utvecklats i krigstid eller av militären. En del av dem är fortfarande populära, som t-shirt och trenchcoat.

Den första t-shirten tillverkades 1871 av Fruit of the Loom i USA. Den engelska marinen kortade av ärmarna på 1890-talet. Så skapades det som vi idag kallar t-shirt. Men det var inte förrän filmstjärnan Marlon Brando använde den i början av 1950-talet som den blev riktigt populär.

Trenchcoaten specialtillverkades i början av 1900-talet för det engelska flygvapnet. Precis som med t-shirten krävdes det en filmstjärna för att göra plagget populärt. Denna gång var det Humphery Bogart på 1940-talet.

Andra uniformsplagg och skärningar som har kopplingar till det militära är cardigan (befälhavare Cardigans kraglösa jacka i Krimkriget 1854-56), raglanärm (general Raglan i Krimkriget) och duffel. Samtliga plagg har överlevt både krig och modetrender.

Idag används uniformsmode och kamouflagemönster flitigt av modebranschen. Kamouflagemönstrade kläder finns i de flesta storlekar, till och med för bebisar. Men det som från början var ett krigiskt mönster, går nu alldeles utmärkt att blanda med t. ex blommigt och rosa.