"Vi uppfattas nog positivt i våra kläder.
Förut hade vi blåa kläder.
Då fanns det risk att folk gapade på oss
när vi kom till stökiga platser.
Dom kunde tro att vi var poliser.
Det här är mycket bättre!
Vi känner oss fina i våra nya kläder."

Carina och Thommy, ambulanssjukvårdare


"Jag tror att kläderna signalerar trygghet,
eller jag hoppas det!
Men de som inte vill ha med polisen att göra
uppfattar det nog annorlunda.
Nu har jag jobbat så länge, men när jag var ny
kände jag att jag fick en annan identitet
när uniformen kom på.
Man har ju förväntningar på sig."

Thomas, polis


För vissa yrkesgrupper krävs uniform klädsel, som för poliser, sjukvårdare och brandmän. De måste ha kläder som alla känner igen. Folk måste kunna urskilja dem i en folkmassa och veta vilka de är. Den praktiska funktionen är också viktig. Rymliga fickor, bälten att hänga saker i, reflexer och skön passform som tål rörelse.

För andra yrken är det inte lika nödvändigt med särskilda kläder eller uniformer, men det kan vara praktiskt och trevligt. Som för butiksbiträden, konduktörer och serveringspersonal.

Yrkeskläder innehåller mer eller mindre tydliga koder att läsa av och tolka. En del koder inom vissa yrken är inte nödvändiga för alla att förstå. Som graderingar på militärens uniform. Det viktiga är att de övriga inom gruppen vet vad de står för.

En av Vingåkers storhandlare under 1900-talets första hälft var P. Ericsson. Han hade en affär på samma plats där ICA ligger idag. P. Ericsson hade ett brett sortiment av specerier, skor, och tyger. Till höger om affären fanns ett stall där kunderna kunde "parkera" sina hästar medan de handlade. På ett foto (finns ej med på hemsidan) är den välklädda personalen uppställd bakom disken år 1923. Arbetade man i butik var man propert klädd, helst med kostym och slips eller fluga.

Under första hälften av 1900-talet fanns ett tiotal dam- och manufakturaffärer (tygaffärer), hatt- och modeaffärer och ett stort antal speceriaffärer i Vingåker. Utvecklingen har gått från många små specialinriktade till färre och större affärer där det mesta finns under samma tak.

Idag har de flesta som jobbar i större mataffärer enhetlig klädsel. Kostymen har blivit utbytt mot kläder där företagets logotyp har fått en allt centralare plats. Förutom en genomarbetad logotyp är färgval viktigt för att profilera sig. Man kopplar automatiskt ihop vissa företag med vissa färger.

Fotot till höger föreställer Vingåkers gamla apotek omkring 1930. Apoteket låg där Sörmlands Sparbank idag ligger. Andra från vänster är biträdet Britt Loftman, August Andersson (kallad piller-trillare Andersson), apotekare Ludvig Westman och Theodor Rosengren. De är klädda i kostym eller i vita rockar. Vit klädsel anses hygieniskt eftersom man tydligt ser om kläderna blir smutsiga. Vitt används fortfarande av både apoteks- och sjukvårdspersonal.