Second hand 

"Jag började köpa second hand
för några år sen och upptäckte hur kul det är!
Jag köper allt möjligt: skor, klänningar, halsband mm.
Nu är det ju okej att köpa begagnat.
Förr handlade man kanske på second hand
för att man inte hade råd.
Nu handlar man för att det är roligt
eller för att hitta något speciellt.
Det är liksom inte ekonomin som styr det längre."

Anki, född 1967


När det gäller begagnade kläder går åsikterna isär. En del älskar att gå i second hand-butiker och tycks alltid hitta guldkornen. Andra skulle aldrig köpa begagnade kläder och ryser vid tanken på att någon okänd har använt dem.

Vad man än har för åsikt kan man konstatera att second hand är populärare än någonsin. Många blandar nyinköpta kläder med begagnade för att få en mer personlig stil. Till och med stora modemagasin blandar in second hand-kläder i sina modereportage. Attityden har förändrats och second hand har blivit inne.

Många second hand-butiker drivs ideellt och skänker sitt överskott till välgörande ändamål. Så drivs också Vingåkers second handbutik. Den startades 1996 av kyrkorna i Vingåker. De tar emot skänkta kläder, möbler, husgeråd, fritidsartiklar och annat. Vinsten går till sociala och humanitära insatser i många länder. Stora sändningar med kläder går också till grannländerna i öst.

Second hand-kläder är egentligen inget nytt. Man har i alla tider återanvänt kläder och textilier. Det har varit en självklarhet i alla åldrar och samhällsklasser och har inte behövt betyda att man varit fattig. Även i de rikaste familjerna kunde man återanvända t. ex de finaste spetsarna.

Ofta har modeplagg vandrat i kedjor från de förmögna ner till de fattiga. Från adelsdam till kammarjungfru, från husmor till piga, från bonde till dräng. Slitna finkläder kunde bli finkläder för någon annan för att senare bli arbetskläder och därefter trasor.

Framåt mitten av 1900-talet när konfektionsindustrin växte och stora klädkedjor öppnade blev det billigare att köpa basplagg. På 1960-talet började man leva efter uttrycket "Köp, slit och släng". Idag ärvs inte mycket kläder bland vuxna. Men många går gärna till second hand-affären och fyndar för att få en personlig klädstil.

"När jag var ung köpte man inte på second hand.
Det gjorde man bara inte! Men jag köpte
mycket på realisation, för det var dyrt att beställa nytt.
Under krigstiden skänkte folk kläder,
men annars var det inte mycket begagnat."

Isa, född 1921

Yrkeskläder

"Vintertid måste vi ha slips på jobbet.
Under sommarhalvåret räcker det med skjortan.
Men jag brukar ändå ha slips året om.
Det är en vana."

Ebbe, busschaufför


Restaurangpersonal och busschaufförer bär ofta uniform klädsel liksom banktjänstemän och personal i mataffärer. I serviceyrken gäller det att representera sig själv eller sitt företag på rätt sätt. Det handlar om igenkänning, förtroende och identitet.

Den praktiska funktionen är också viktig i många yrkeskläder. Fiskaren har en oljerock eller ett regnställ, snickaren snickarbyxor med specialgjorda fickor och vägarbetaren kläder med stora reflexer.

Även i yrken som inte har en speciell uniform kan det vara viktigt med ett genomtänkt klädval. När kläddesignern presenterar sin nya kollektion är säkert dennes klädsel ytterst genomtänkt. När säljaren ska på ett viktigt möte är nog också klädseln omsorgsfullt utvald. De flesta känner automatiskt större förtroende för någon som är välklädd.

Där Vingåkers second handaffär ligger idag låg fram till mitten av 1960-talet Thornihallen. Det var Vingåkers första snabbköp. På fotot ovan är Sven Larsson och Gösta Medin i Thornihallens charkuteri 1959. De är prydligt klädda i vitt som gör att kunderna ser om deras kläder är rena eller smutsiga. Kläderna inger förtroende.

På andra sidan Storgatan låg Aktiebolaget Vingåkers Spisbrödsfabrik. På ett foto (finns ej med på hemsidan) står personalen uppställd utanför den nya fabriken 1930. I personalen är man olika klädd beroende på arbetsuppgifter, kön och position i företaget. Det syns vilka som bestämmer över vilka.

Yrkeskläder innehåller mer eller mindre tydliga koder att läsa av och tolka. Det kan vara en särskild färg på slipsen, antal ränder på skjortan, stora och små logotyper, brickor, rutor, förkläden, hattar...