"Ett manligt öga kan aldrig förlika sig med att se en kvinna i byxor annat än i hennes egen sängkammare."Så skrev chefredaktören för idrottstidningen Nordiskt Idrottslif runt sekelskiftet 1900. Intresset för idrott uppstod vid mitten av 1800-talet i Sverige. Det var ungefär samtidigt som industrialiseringen satte fart. Industrialiseringen gjorde att folk flyttade in till städer. Med fabriksarbete i smutsiga lokaler försämrades hälsan. Man började förespråka idrott och vistelse i naturen. Med fabriksarbetet blev också tiden viktig. Klockan styrde när det var dags att börja och sluta arbetet. Nu kunde man skilja på arbetstid och fri tid. På den fria tiden växte den moderna idrotten fram. Men villkoren att utöva idrott var inte lika för män och kvinnor. Män kunde ägna sig åt de flesta sporter. Om kvinnor skulle utöva någon sport ansågs exempelvis gymnastik, krocket och konstsim lämpliga. Gymnastik sades främja kvinnans "estetiska och vackra rörelser". Även klädseln blev en känslig fråga. Vad skulle man sätta på sig? Det var ju inte alltid så praktiskt med kjol. En av de första kvinnorna som vågade ha byxor var amerikanskan Amelia Bloomer. På 1850-talet utvecklade hon en byxdress att cykla i. Byxorna var uppseendeväckande och chockerande. Så det var inte många kvinnor som vågade ha det utmanande plagget. Männens sportkläder var mer "anständiga" än de slimmade och minimala vi är vana att se idag. Det var inte heller självklart att ha särskilda sport- och fritidskläder. Titta på fotografiet här till höger. Alf har till och med slips när han spelar bandy. Den första semesterlagen om två veckor per år kom 1938. Med ledigheten infördes ett nytt begrepp - fritid. Sport- och fritidskläder blev modernt. Det blev också vanligare och mer accepterat att kvinnor bar byxor. Idrotten utvecklades till en stor folkrörelse i Sverige och passerade både frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen i popularitet. Idrotten blev ett folknöje. Under 1900-talet har flera vingåkersbor utmärkt sig i olika sporter, såsom skytte, fäktning, bordtennis, volleyboll, löpning och motorsport. Vingåkers idrottsförening bildades redan 1909. Då låg idrottsplatsen mellan Storgatan och Köpmangatan där Korskyrkan idag ligger. De största sporterna var friidrott och fotboll. Även gymnastik var populärt. Den nuvarande idrottsplatsen anlades 1921 och drivs än idag av Vingåkers idrottsförening. Idrottarnas klädsel har förändrats mycket sedan seklets början då Vingåkers idrottsförening bildades. Men en sak är svår att ändra på. I de flesta lagsporter är det viktigt vilka kläder som bärs vid tävling. Både medtävlare och åskådare måste förstå vem som är vem. Varje lag har sina färger och sina mönster. Idag finns specialanpassade kläder till de flesta sporter. Man kan köpa vissa kläder för skidåkning och andra för skridskoåkning. Trots att det säkert skulle gå lika bra med samma kläder. Många modetrender inspireras också av sport- och fritidsintressen. Till exempel har surf- och skateboardstilen spridit sig långt ifrån både vågor och ramper. Sport- och fritidskläder har blivit en storsäljande industri. "När man började använda byxor i slutet av 30-talet kände man sig fin och modern. För att inte fastna i cykelkedjan kunde man knyta ett snöre runt de vida byxbenen."
Ragnhild, född 1924"På 70-talet när jag gick i skolan var träningskläder träningskläder. Oavsett vad man tränade. Nu är det aerobicskläder, fotbollskläder och så vidare. Det ska vara specialkläder till allting."
Anki, född 1967