Missionären Eskil var utsänd från England tillsammans med David och Sigfrid på 1080-talet. De skulle missionera ”i all Sverige norranskogs”, dvs. i trakten runt Mälaren. Tuna, dagens Eskilstuna, blev hans centralort. Precis som alla andra missionärer var han biskop och hade fått ett bestämt område att verka i. Det var bara en biskop som kunde inviga kyrkorum och viga präster. Kyrkorum och präster behövdes för att kyrkan skulle kunna verka i en trakt. Därför var alla missionärer biskopar. Missionärerna kom från lite olika håll i Europa. De stora stiften i Tyskland och England tävlade om att lägga nya områden under sig i Sverige. Ytterst var det den katolska kyrkan som expanderade över områden i Europas utkanter. Rom sträckte sina tentakler ut mot alla Europas hörn, som EU idag.
1000-talet var en orolig brytningstid då nya och gamla idéer om religion och samhälle tävlade med varandra. I kristendomen finns bara en Gud. Gud rår över allt och alla. Precis på samma sätt kunde en kristen kung hävda att han var utsedd av Gud. Han ensam ska härska över alla andra människor. Eskil kunde inte missionera utan stöd av någon etablerad makt i Sverige. Kung Inge d.ä. var kristen och gav biskop Eskil sitt beskydd. Men snart avsattes Inge av sin svåger Sven. När biskopen gjorde ett försök att missionera på den gamla hedniska centralorten Strängnäs blev han dödad, enligt traditionen just på den här platsen. Det berättas att folk kastade sten på honom tills han dog.
Men varför stenades Eskil till döds? Var det provocerande att Eskil förkunnade en ny lära på en plats som sedan urminnes tider varit centrum för en annan religion? Upplevde Strängnäsborna Eskil som ett hot mot den tillvaro de var vana vid? Eller var det fråga om en maktkamp mellan två kungliga ideologier, den kristne Inge och den hedniske Sven, som maskerade sina politiska olikheter som religion?
Att sprida och etablera en ny lära kan bli konfliktfyllt. I synnerhet om läran hävdar att den har den absoluta sanningen. Och att denna sanning ska spridas ut till alla människor i hela världen. I Strängnäs blev konflikten akut och löstes med att missionären Eskil dödades.
Men den nya läran vann i längden. Kristendomen markerade sitt överläge och byggde domkyrkan på den gamla religionens kultplats. Där Eskil dog byggde dominikanermunkarna konvent och kyrka. Förmodligen levde den gamla läran kvar i trakten. Vid Lunda utanför Strängnäs fanns också en äldre kultplats där människor i kanske tusentals år dyrkat olika gudar. Arkeologer grävde ut den i början av 2000-talet. De konstaterade att platsen övergavs ungefär samtidigt som Eskil kom till Strängnäs. Först några hundra år senare bosatte sig människor där igen. Läs mer om Lunda på skylt 36.
Kyrkans nya, ståtliga byggnader i sten på Domberget markerade kristendomens ställning som den enda religionen i Sverige och Strängnäs. Att biskopen var en furste, både i kyrkan och staten, syntes på hans bostäder: Borgen ute på Tynnelsö och Roggeborgen inne i staden.
Gustav Vasa skapade på 1500-talet en stark kungamakt. Ett sätt att visa vem som bestämde var att stödja den nya lutherska läran, bryta med påven och ta över kyrkans byggnader i Strängnäs och på andra orter. Själva domkyrkan vågade han sig inte på, men väl de flesta andra husen. Runt domkyrkan revs flera byggnader. Troligen gick konventets byggnader samma väg. Nu skulle kungamakten markera sin ställning genom ståtliga byggnader. Gripsholms slott i Mariefred byggdes om till ett kungligt palats. Byggmaterialet tog man från de rivna byggnaderna i Strängnäs. Det var lätt att frakta tungt material på båtar över Mälaren.
Att förstöra eller förbjuda den synliga delen av en tro eller ideologi är att försöka utplåna den från jordens yta och ur människornas tankar. Hitler hade färdiga planer på hur Moskva skulle förintas och byggas upp på nytt för att osynliggöra kommunismen. Hans egen huvudstad Berlin skulle också byggas om och bli Germania, en symbol för den nya världsmakten. Moskébyggen i Västeuropa kan tolereras. Men kan klockklangen tolerera konkurrens av böneutropare? Eller viceversa?