”I en mindre stad borde lefnadskostnaderna vara mindre och möjligheterna att förtjena på inackorderingar större, och mamma som så många andra prestenkor föll med sitt val på Strengnäs.” Hilda Petri har berättat hur hennes mor Christin på 1850-talet löste sin och familjens situation efter att pappan dött. En luthersk präst skulle vara gift och ha familj. Att vara prästfru var ett yrke med ansvar för hushåll, barn och gäster, dygnet runt, året om. Ibland fick man ta hand om släktingar och deras barn. Dog frun måste prästen snabbt gifta om sig för att präst­hemmet skulle fungera. Dog mannen hade frun några möjligheter till försörjning: Var hon yngre kunde hon gifta sig med den nya prästen. Var hon gammal kunde hon antingen flytta hem till något av sina barn eller gifta bort sin dotter med den nya prästen och bo kvar i prästgården. Detta system kallades konservering. Men, som Hilda Petri skrev, det fanns andra vägar.

Christin Petri var änka efter prästen Johan Petri. De hade 10 barn. Till hushållet hörde även hans första hustrus mor och hennes handikappade son. Familjen flyttade först till Stockholm. För att leva billigare köpte Christin 1855 en gård i Strängnäs. Där låg gymnasiet med sina elever som behövde någonstans att bo. Christin gjorde som andra prästänkor, tog emot inackorderingar i hemmet.

I hennes två små sammanbyggda hus kunde det bo upp till 17 personer. De inackorderade tonårspojkarna skulle ha rejäla mål mat flera gånger om dagen. Det var lass av pannkakor och smörgåsar. ”Till middagarne fick färskt kött icke vara inskränkt bara till söndagarna och hade man kommit med salt kött en sådan dag skulle det ha tagits mycket illa upp.”

Det var dyrtid i Sverige efter Krimkriget 1855 också i Strängnäs. Christin kämpade ständigt med ekonomin. När pengarna tröt måste hon låna av domkyrkoförsamlingen och betala igen när ekonomin blev bättre. Bråk och slagsmål mellan pojkarna var inte ovanligt. När ”en ganska elakartad scharlakansfeber bröt ut i staden höstterminen 1857” avdelades huset. ”Nedre delen af huset fick bli sjukhus och de friska fingo inhysas i öfre delen.”

Läs mer om prästfamiljer på skylt 12 och om elevhem på skyltarna 5 och 9.