1842 kom en lag om att varje församling skulle hålla en fast folkskola med utbildad lärare. Det var startskottet för ett utbildningsprojekt för hela folket, precis som på 1600-talet. Då skulle alla utbildas till renläriga lutheraner. Läs mer om det på skylt 16. Nu skulle folk utbildas för det nya industrisamhället som väntade om hörnet. En bra arbetare skulle inte bara kunna skriva sitt namn och rabbla psalmverser och stycken ur katekesen. Han skulle kunna läsa en bruksanvisning för att själv förstå hur en maskin fungerade. Och inte minst, alla män och kvinnor fick 1862 kommunal rösträtt. Allmän och lika rösträtt till riksdagen infördes först 1921. Folk måste utbildas för att utnyttja den på rätt sätt.
Folkskolan blev också ett sätt att göra alla invånare i Sverige till svenskar. Via läroplanen bestämde staten vad som ingick i svenskheten. Att läsa, skriva och räkna var självklart. Alla skulle veta hur flaggan såg ut och när den hissades och halades, kunna sjunga nationalsången, känna till landets växter, djur och geografi och kunna de väsentligaste delarna av Sveriges historia. Biblisk historia om Adam och Eva, Moses dramatiska historia, Josefs märkliga öden och andra spännande berättelser hörde till allmänbildningen. Att passa tider, sköta sin hygien och lära sig respekt för överordnade ingick också. I statliga seminarier där de blivande lärarna utbildades såg staten till att alla lärare visste hur berättelsen om Sverige och det svenska skulle presenteras för eleverna.
Ett självklart inslag i svenskheten var det lutherska. Katekesen och psalmboken, som innehöll den lutherska kärnkunskapen, var läroböcker i folkskolan. Att någon präst eller biskopen besökte skolan var naturliga inslag i undervisningen. Likaså att skolavslutningen skedde i domkyrkan eller församlingskyrkan.
Det har aldrig funnits så många barn i Sverige eller Strängnäs som årtiondena kring sekelskiftet 1900. Strängnäs var inte en stor stad men det behövdes flera folkskolor. Folkskolan här vid skylten invigdes 1898. I den lilla staden fanns två folkskolor till, en vid Ugglans park och en vid Gyllenhielmsgatan.
Detta var en period av stora samhällsförändringar. Landet industrialiserades snabbt, folk flyttade in till städerna och det politiska systemet demokratiserades. Staten åtog sig fler och fler uppgifter. På medeltiden visade domkyrkan och Roggeborgen vem som var mäktigast i Strängnäs. Kung Gustav Vasa markerade på 1500-talet med Gripsholms slott att den nya kungamakten tagit över kyrkans roll. På slutet av 1800-talet visade den framväxande starka staten upp sig: Sjukhus, fängelser, järnvägsstationer, posthus och riksbankshus blev den nya tidens palats.
Folkskolorna blev också ett slags palats. Palats som berättade om framtidstro och omsorg om barnen, landets framtid. De berättade om en stad eller kommun som hade råd att satsa och tog ansvar för medborgarna. Skolorna byggdes där det fanns gott om tomtmark, ofta lite utanför stadens centrum. Det skulle finnas en stor skolgård där barnen under rasterna kunde leka och få frisk luft. Ofta kom barnen från enkla, fattiga hemförhållanden. Därför skulle skolan erbjuda dem en vacker och påkostad miljö. Man trodde att ett vackert eller ståtligt skolhus kunde påverka barnen positivt. Precis som man trodde att en nära kontakt med kyrkan och det lutherska skulle göra barnen till bättre människor.
Någon stor samlingssal eller aula behövdes inte i en folkskola. Den dagliga morgonbönen hölls i klassrummet och för avslutningen fanns kyrkan.
Läs om läroverket och flickskolan på skyltarna 29 och 30.