Den 10 april 1544 bodde kung Gustav Vasa på Gripsholms slott. Denna vårdag hade kungen många ärenden att avhandla. Ett av dem rörde tomten söder om domkyrkan i Strängnäs. I ett öppet brev skriver kungen att han ger skolmästaren Hans rätt att bygga ett hus på tomten.

Under medeltiden hade katolska kyrkan byggt hus för sina ämbetsmän och funktionärer runt domkyrkoberget. Domkyrkan och de kringliggande byggnaderna berättade om en ekonomiskt stark organisation med en synlig maktposition i det medeltida svenska samhället. De berättade om urgamla, väl upparbetade förbindelser med den stora, allomfattande katolska kyrkan. De berättade om en organisation med ett överhuvud långt borta i Rom som ansåg sig kunna ingripa i det politiska skeendet, även i det avlägsna Sverige.

För Gustav Vasa gav byggnaderna i Strängnäs helt fel signaler. Kyrkan hade brutit med Rom och ställt sig under den svenska kronans beskydd. Nu var det den nya kungaätten och den nya nationalstaten som skulle visa upp sig genom stora, ståtliga byggnader. På många håll i Sverige revs kyrkliga byggnader och byggnadsmaterialet användes till kronans och Vasaättens slottsbyggnader. I Strängnäs revs byggnader på Domberget och användes till utbyggnaden av Gripsholms slott. Under flera av de nuvarande husen här finns de medeltida källarna ännu kvar.

Kronan, i praktiken kungen, ägde alla byggnaderna runt domkyrkan. Kungen kunde skänka tomter och gårdar till dem han gillade. Att Hans Nicolai fick tomten 1548 visar att han stod väl till hos kungen. Han kunde sälja gården, och förmodligen tjäna en slant, när han 1551 flyttade.