Trots att det svenska samhället idag hör till de mest sekulariserade bygger det på kristen grund. En titt i almanackan visar att den bygger på kyrkoårets berättelse om Jesu liv. För 1000 år sen nåddes Sverige av kristna missionärer. Hade istället muslimska, hinduiska eller buddhistiska missionärer kommit hit hade vårt samhälle och vår årsrytm sett helt annorlunda ut.
Att kristendomen så starkt kunnat prägla vårt samhälle beror på att ända sen missionstiden har kyrkliga och världsliga makthavare insett att de genom samarbete kan ha nytta av varandra. Att världsliga och religiösa makter samverkar är inte typiskt för kristendomen. Det är snarare regel än undantag i hela världen.
De världsliga makthavarna gav under medeltiden kyrkan beskydd och egendom medan kyrkans folk var lärda män som ställde sin kunskap till de världsliga herrarnas förfogande. Reformationen på 1500-talet hade inte varit möjlig om inte staten och kronan sett fördelar med att bryta med den katolska kyrkan och stödja den lutherska.
Samarbetet blev småningom till en tvångströja för båda parter. Precis som i andra västeuropeiska stater upplöstes banden mellan kyrkan och staten. Men Jesu liv styr fortfarande årsrytmen i Sverige, oberoende av vilken religion vi tillhör.
Om kyrka och samhälle på medeltiden kan man läsa vid klostret, skyltarna 25-28.
Ärkedjäknen, en av de högsta prästerna vid domkyrkan, Laurentius Andrae och adelsmannen Gustav Vasa träffades i Strängnäs i början av juni 1523. Detta möte kom att förändra Sveriges historia. Herrarna insåg snabbt att de genom att samarbeta skulle skapa det som på modernt språk kallas en win-winsituation.
Laurentius hade varit i Rom, var väl etablerad i den katolska kyrkan och mitt uppe i den kyrkliga karriären. Så kom hans kollega Olaus Petri tillbaka till Strängnäs full av de nya idéerna han fått direkt av Martin Luther i Wittenberg. Och Laurentius blev omvänd! För att i praktiken genomföra idéerna i Sverige måste kyrkan bryta med Rom. För att klara brytningen krävdes politiskt stöd. Kunde kungavalet utnyttjas för detta syfte?
Gustav Vasa å sin sida var svårt skuldsatt till staden Lybeck efter sina strider på väg mot tronen. Han var dessutom inte intresserad av att dela makten i Sverige med kyrkan eller adeln. De nya idéerna han hörde talas om i Strängnäs, om en kyrka frikopplad från Rom visade på nya möjligheter.
Laurentius hade en viktig roll vid valet och kröningen. Var han rent av den som i kulisserna regisserade hela tillställningen? Mot löfte om att under kungens beskydd få sprida den nya läran? Laurentius ledde valet ute på kyrkogården, inför honom avlade Gustav Vasa kungaeden och han utropade Gustav Vasa till kung. Laurentius utnämndes strax efteråt till kungens sekreterare, den som hade hand om de sekreta, dvs. hemliga dokumenten. Den radikala prästen blev kungens redskap för att skapa en svensk kyrka som stod helt fri från Rom, med kungen som överhuvud. I flera år ledde han arbetet att omforma kyrkan. Han ansåg att kyrkans ekonomiska överskott skulle tillfalla staten. Han var med på att dra in dominikanerklostret i Strängnäs och skeppa byggmaterialet till kungens bygge av Gripsholms slott.
Men en begåvad, visionär person som Laurentius kunde kungen inte i längden ge för stort spelrum. Han var helt enkelt för stark. Han förlorade kungens förtroende och dömdes till döden 1540, men benådades.
Mötet mellan kungen och ärkedjäknen blev gnistan som förändrade samhället i Sverige. Strängnäs stift gick spetsen för att skapa en svensk kyrka. En kyrka med kungen som överhuvud och ensamrätt på sin version av kristendom. Men innan det var klart skulle Strängnäs stift än en gång stå i händelsernas centrum.
Läs den spännande fortsättningen på skylt 2! Läs om Olaus Petri på skylt 15.