Genom alla tider har människor rest över vatten. Landsvägarna - i den mån de fanns - var krokiga, skumpiga och tidskrävande. För resenärer mellan städer på ostkusten var havet en bättre resväg. Men resor på vattnet kunde också vara farofyllda. Det gällde att kunna avläsa tecken i naturen för att förutspå ett kommande oväder.

Det fanns en rad krogar längs segellederna på havet. På krogen kunde sjöfararna stanna och invänta rätt vindar och bättre väder. Mot betalning fick de mat och husrum. I Sörmland fanns sjökrogar vid Mögö utanför Nävekvarn, Oxelösund, Rågsundet, Stendörren, Sävsundet samt i Trosa.

På 1680-talet byggdes här en krog ute på udden, just intill farleden vid sundet Stendörren. Den var i bruk till 1719 då den slutade sina dagar i en hög av aska. Den brändes ner i ett ryskt anfall på Sverige. Bakgrunden till anfallet var: År 1700 förklarade ett förbund av Ryssland, Sachen-Polen och Danmark krig mot Sverige. Det stora nordiska kriget började. För Sveriges del slutade det med förlust vid Poltava 1709. Fredsförhandlingar började mellan Sverige och Ryssland. Sverige försökte dra ut på förhandlingarna eftersom de ville hinna sluta fred med England innan och därmed få stöd av England mot Ryssland. Till slut tappade Ryssland tålamodet och ville tvinga Sverige till fred. Ryssarna genomförde en expedition längs Sveriges kuster år 1719. Planen var att plundra och bränna för att tvinga svenskarna att återuppta och snabba på fredsförhandlingarna.

Den ryska flottan hade grundgående och lättseglade båtar, som man också kunde ro. Båtarna var speciellt anpassade till krig bland öar och tog sig enkelt in genom den svenska skärgården. Från Gävle till Norrköping blev sju städer, tio större bruk samt tusentals gods och gårdar nedbrända. I Sörmland förstördes bl a Nyköping och Trosa, större gårdar som Tureholm utanför Trosa samt järnbruket i Nävekvarn. Längs ostkusten blev 20.000 familjer hemlösa.

I en diskussion om Sävsundets krog på 1800-talet ansågs den av vissa vara ”av ingen nytta för sjöfarande, men högst fördärvlig för skärgården”. Andra ansåg ”den vara högst behövlig för sådana sjöfarande, som, för motvinds skull, måste överligga i Sävsundet ofta 8 dagar eller mer".

Idag drivs åter en krog vid Sävsundet med mat baserad på lokala råvaror.

"Min far var mycket duktig på att navigera endast med hjälp av kompass och klocka. Förr hade man inte radar. Han kunde ta sig från Griskär till Nyköping i så tjock dimma att man inte kunde se något framför sig. Han använde sig inte så mycket av sjökort. Det gick av gammal vana."
   
Sven-Olof Eklind, född 1932, Griskär.

"Samlas stora högar av havsfradga på stranden är det ett gott vädertecken.
Blåser fradgtopparna utåt havet blir vädret vackert."

"Om fiskmåsen lägger sig på små grund och skär om aftonen blir det en klar natt."

Ur Väderspåmannens Bondepraktika.