Selma Lagerlöf skrev ”Nils Holgerssons underbara resa” strax efter år 1900. Hon hade blivit inbjuden att skriva en modern, spännande och lärorik läsebok för folkskolan. Detta var ett led i förnyelsen av skolan. Lärarutbildningen förbättrades och skolans målsättning höjdes för att bättre passa industrisamhället. Vikten av ordning och reda, att passa tider och vara hel och ren betonades. Dessa egenskaper behövdes inför det stundande arbetslivet, kanske på fabriken.

Läskunnigheten var väl utbredd i Sverige i början av 1800-talet. Svenska kyrkan ställde tidigt krav på att människorna skulle kunna läsa det kristna budskapet som Luther hade formulerat i sin katekes. 1842 infördes allmän folkskola för alla barn. Men ofta sträckte sig kunskapen inte längre än till utantilläsning. Skrivkunnigheten var det ännu sämre med.

Industrialismen ställde krav på ny kunskap. Fabriksarbetare måste kunna sätta sig in i den nya tekniken och kunna läsa en bruksanvisning. Tjänstemän måste kunna hantera arbetsuppgifterna som post, bank och telefoni förde med sig. Folket behövde kunskap för att kunna delta i den framväxande demokratin. Vid sekelskiftet 1900 föddes dessutom fler barn än någonsin i Sverige. Dessa måste tas om hand och utbildades till nyttiga samhällsmedborgare.

Det första hus i Katrineholm som byggdes speciellt för skolverksamhet var Västra skolan, uppförd på 1880-talet. Då dessa lokaler inte räckte till för folkskolans barn byggdes Östra skolan 1907. Södra skolan stod klar 1921.

Efter en skolreform 1905 kunde studiebegåvade elever studera vidare på läroverk efter folkskolans fjärde år. Det fanns dels realskola som ledde till realexamen, dels gymnasium som ledde till studentexamen. Att sonen skulle ta studenten var ett mål för många socialt uppåtsträvande familjer. Först 1927 fick flickor rätt att ta studentexamen.

Den första skolan i Katrineholm med högre undervisning än folkskolans, var Katrineholms samskola, startad 1901. Samskolan låg i hörnet av Djulögatan-Hantverkaregatan. Denna var till en början en privat realskola som under årens lopp haft olika namn, bland annat Stora Malms kommunala mellanskola och Kommunala mellanskolan i Katrineholm.

1962 infördes i Sverige en gemensam nioårig skola. Målet var att alla barn, oavsett familjens ekonomi, skulle få god undervisning och möjlighet att studera vidare. Det var också en viktig del av statens välfärdsbygge. För att fostra ungdomen till demokratiska och självständiga individer infördes samhällskunskap som ett nytt skolämne. På 1970-talet startade på allvar specialundervisningen för barn med särskilda behov.