Industrialismens nya transporter gjorde att människor kunde röra sig snabbare och enklare över större områden. På så sätt krympte världen. Men människor fördes också närmare varandra bland annat genom att telefonin uppfanns. Information som tidigare kunde ta en vecka med hästskjuts, tog nu några minuter med telefon.

Liksom inom många andra av industrialiseringens områden, satsade svenska staten mycket pengar på att utveckla telefonin. Redan då Graham Bell uppfann telefonen på 1870-talet, började lokala telenät att byggas i Sverige, vilka så småningom köptes upp av telegrafverket. Svensken L M Ericsson utvecklade telefonen bland annat genom att skapa telefonluren med mikrofon och hörlurar i samma enhet. Tidigare modeller var konstruerade med mikrofonen på apparaten och hörluren kopplad till telefonen med en sladd.

I början av 1890-talet fick Katrineholm en telefonstation med 8 abonnenter. Stationen låg där Kullbergska huset ligger idag. Abonnemangsavgiften var till en början 80 kr/år. Ett treminuterssamtal inom länet kostade 15 öre. 1891 var samtalsmängden 300 samtal per dag. Tiotalet år senare fick telefonstationen nya lokaler i ett hus mellan nuvarande Kullbergska huset och järnvägsperrongen.

I Katrineholm invigdes 1952 en ny telegrafstation på Tegnérvägen. Det var en helautomatisk station, vilket betydde att alla själva slog numret för lokalsamtal. För rikssamtal blev man kopplad. Stationen kunde betjäna 7500 abonnenter och skulle mer än väl täcka stadens behov. Snart kopplade man även rikssamtalen själv. Manuell betjäning blev allt mindre vanligt och antalet växeltelefonister minskade.

I Katrineholm finns ett av världens största namn då det gäller kommunikation; företaget Ericsson, grundat på 1870-talet. Ericsson flyttade sin tillverkning av reläspolar till i Katrineholm 1946. Man ansåg att staden låg på lagom avstånd från Stockholm. Till en början hade man provisoriska lokaler i den gamla elverksbyggnaden vid Fredsgatan, för att sedan flytta in i den nybyggda fabrikslokalen i kvarteret Rådmannen. Inriktningen som Ericsson i Katrineholm har idag är produkter och tjänster för mobilt och fast Internet.

Det var med Ericssons etablering som Katrineholms kvinnor trädde in i verkstadsindustrins arbetsliv. Då företaget startade på orten anställdes ca 40 kvinnor och ett år senare var 250 personer anställda. Efter andra världskriget behövdes mycket arbetskraft och kvinnornas insats i förvärvslivet spelade en viktig roll. Så småningom började kvinnorna också arbeta i den så kallade tyngre verkstadsindustrin, exempelvis på SKF. Tidigare under 1900-talet var bland annat Sörmlands Fruktkonserver, Kullbergska sjukhuset och konfektionsindustrin stora kvinnliga arbetsplatser i Katrineholm.