För att människorna skulle kunna arbeta inom de nya arbetsområden som industrialismen medförde, måste utbildningen breddas. Tekniska skolor och handelsskolor grundades ofta av privatpersoner med hög utbildning. Speciellt betydelsefull var ingenjörsutbildningen. I Katrineholm fanns flera utbildningar som behövdes i det industrialiserade samhället.

Katrineholms Praktiska skola startade strax efter sekelskiftet och hade flera olika inriktningar. Här fanns bland annat realskola, teknisk skola, handelsavdelning och ett juridiskt seminarium. Efterhand förändrades utbildningen från en praktisk inriktning till en mer teoretisk. Namnet ändrades till Katrineholms Enskilda Läroverk. Senare bytte skolan namn till Katrineholms Tekniska skola. Än idag bedrivs undervisning i byggnaden.

Tekniska aftonskolan var igång under 1900-talets två första decennier. Här kunde eleverna ett par timmar i veckan till exempel studera bokföring, maskinskrivning, engelska och tyska. Från aftonskolan utvecklades yrkesskolan på initiativ av staten. Skolformen syftade till ett yrkesliv i det moderna samhället. I Katrineholm gav yrkesskolan kurser i bokföring, teknologi, hushållsarbete och sömnad. Det fanns även detaljhandelskurs, en lärlingskurs för kontorsanställda samt inriktningar mot hantverks- och industriyrken.

Ett utbildningssystem som kallades ”inbyggd verkstadsskola” startades i Katrineholm på 1920-talet. Detta samarbete mellan skola och näringsliv innebar att yrkesskolan förlades till företag som var intresserade av att utbilda folk till industrin. På SKF utbildades gjutare, modellsnickare, järn- och metallarbetare. Utbildningen startade även vid AB Pumpseparators Gjuterier, Ericsson och Svenska Karosseriverkstäderna. Utbildningen var tre år lång och under studietiden fick eleverna så kallade arbetspremier. I början var premien 50 öre till 1 kr per timme. Pengarna sattes in på ett konto som eleven kom åt då studierna var avslutade.

Från 1930-talet ville socialdemokraterna nå ett jämlikare samhälle genom utbildning. Alla skulle ha tillträde till högre utbildning och därmed kunna nå ledande poster i samhället. Begåvning och prestation skulle vara avgörande, inte ekonomi och samhällsställning. Tidigare hade högre utbildningar varit förbehållet pojkar från bättre bemedlade hem. Syfte med att bygga ut skolväsendet var inte bara ett sätt att utjämna klasskillnader. Man hade upptäckt att förutom kapital och arbetskraft var utbildning viktigt för ett lands tillväxt.