Maskiner och ny teknik

Industrialismen innebar att saker började tillverkas på ett nytt sätt. Handverktyg och muskelkraft ersattes av maskiner drivna av vattenkraft, ångkraft eller elkraft. Tillverkningen flyttade från hemmet och händerna till fabrikerna och maskinerna. Ingenjörer konstruerade nya tekniska produkter som tillverkades av arbetarna på verkstäderna. Den tekniska utvecklingen var en av förutsättningarna för industrisamhället. Verkstadsindustrin var ”industriernas industri” eftersom den tillverkade maskiner och maskindelar som användes i de andra nya fabrikerna.

Några av de nya industrierna var särskilt framgångsrika. Det var ”snilleindustrier” dit bland annat SKF, AB Separator och LM Ericsson hör. Deras framgång under 1900-talet berodde på skicklig arbetskraft, brett tekniskt kunnande, företagarskicklighet samt det viktiga stödet från affärsbankerna.

På en period av bara 150 år har industrisamhället gett oss mycket som vi idag tar för givet - elektricitet, rinnande vatten, kommunikationer, telefon. Det har alltså bara varit självklarheter under en ytterst liten del av mänsklighetens historia.

Läs mer på skyltarna som handlar om:

• Tekniska skolan 
• Carl Fredriksons Träförädlings AB
• Kullberg & Co
• Grönkvists Mekaniska Verkstad
• Banker 

 

Fabriken som norm

Fabriken är en symbol för det industrisamhället. Fabriken blev normen för hur effektivt arbete skulle bedrivas och modellen spreds till sjukhus, skolor och kontor. Tilltron till den nya tekniken, maskinerna och det moderna var stor. Detta var framtiden.

Varje maskin och varje arbetare utförde ett litet moment i arbetet. Samma moment, timme efter timme, dag efter dag. Här tillverkades standardiserade produkter i hundratal och tusental, alla på samma sätt, efter samma mönster. Driften var storskalig och produktionen specialiserad.

Speciellt under 1900-talets mitt blev nyckelordet för lönearbetarna tidsdisciplin. Ökad produktion och effektivitet skulle uppnås genom rationaliseringar och prestationslöner. Tid och klockor var ledstjärnor på arbetsplatserna. Arbetaren sågs som en produktionsfaktor som vilken maskin som helst på fabriken. Det gjordes tidsstudier av arbetarna för att hitta den optimala tiden ett arbetsmoment kunde utföras på.

Arbetarnas situation på fabrikerna var ofta hård. Långa arbetsdagar, oskyddade arbetsplatser och låga löner var några orsaker till att arbetarrörelsen växte fram under 1800-talets andra hälft.

På fabriken arbetades det under tidsstudiemannens vakande öga medan klockorna tickade. På fabriken eller kontoret blev arbetet begränsat till tid och plats. Då arbetarna stämplat ut tog fritiden vid. Gränsen mellan arbete och fritid blev tydligare än någonsin tidigare.

Läs mer på skyltarna som handlar om:  

• Konfektionsindustri
• Arbetarrörelsen
• Folkets hus
• Kullbergska sjukhuset
• Idrott
• Stadsparken och Folkets park

 

Massproduktion och masskonsumtion

Bondesamhällets människor tillverkade i stor utsträckning själva allt de behövde. Men i industrisamhället blev ekonomin och försörjningen en annan. Varorna som producerades i fabrikerna förutsatte att någon köpte dem. Detta gjorde det nödvändigt med penningekonomi, där de flesta människor får lön som de kan använda för konsumtion. 

Med industrialismen började varor att massproduceras i fabrikerna och masskonsumeras av människor som får sin lön i pengar. Speciellt efter andra världskrigets slut 1945 var marknaden stark och ekonomin god i Sverige. Landet var oskadat efter kriget och exporterade mycket till Europa som behövde byggas upp. Lönerna steg och arbetslösheten var låg.

I varuhusen samlades varor från jordens alla hörn. Apelsiner, nylonstrumpor och ett oändligt antal tandkrämer att välja bland blev självklarheter för alla köpglada människor. Företagen som producerade varorna måste synas. Reklamen blev en del av allas vår vardag. De olika varumärkena måste marknadsföras och framhävas i djungeln av varor.

En av de tydligaste förändringarna för den enskilda människan under industrialismen är det ökande antalet massproducerade varor av olika slag och från olika delar av världen.

Läs mer på skyltarna som handlar om:  

• Varuhus
• Konfektionsindustri
• Banker
• Godsmagasinet
• Skyddsrummet Gröna Kulle

Urbanisering

Landsbygden förändrades. De tidigare knutpunkterna med kyrkan, skolan och lanthandeln fick stiga åt sidan för nya samhällen och städer. Stationssamhället Katrineholm blev traktens centrum istället för det tidigare centrat vid Stora Malm och Stensjö by.

Då mekaniseringen av jordbruket omvandlades startade på allvar, blev landsbygdens arbetskraft mer eller mindre överflödig. Men den behövdes i städerna. Här erbjöds möjligheter både för dem som sökte arbete och dem som sökte arbetare. Urbaniseringen skapade nya marknader. Människorna i städerna hade i regel högre inkomster och därför större köpkraft än människor på landsbygden. I staden fanns företagare, finansiärer och arbetare med kompetens på nya områden.

På 1880-talet började städerna växa på allvar i Sverige. Här skapades nya arbetsplatser: posten, banken, telegrafstationen, fabriken, kontoret. Det byggdes nya bostäder för de nyinflyttade. Tjänstesektorn ökade och de kommunala förvaltningarna växte. Länge kunde de nya fabrikernas behov av arbetskraft ordnas genom att folket från landsbygden och jordbruket flyttade till städer och industrisamhällen och blev lönearbetare inom industrin. Men på 1950-, 60- och 70-talet importerades också arbetskraft från andra länder som Italien, Finland och Jugoslavien.

Läs mer på skyltarna som handlar om:  

• Barnomsorg och Gröna Kulle
• Varuhus
• Vattentornet
• Konfektionsindustri
• Telegrafstationen
• Godsmagasinet
• Järnvägsstationen

Ny kunskap och utbildning

Med ett nytt samhälle följer ny kunskap. Industrisamhället krävde särskilda kunskaper för arbetet på banken, posten, fabriken och sjukhuset. Det behövdes ingenjörer, logistiker och ekonomer. Ett modernt demokratiskt samhälle behövde dessutom bildade och reflekterande medborgare.

I skolan lärdes inte bara kunskaper för industrisamhällets arbetsliv ut, utan även industrisamhällets dygder. Det blev viktigt att vara hel och ren, hålla ordning och reda. Dessa egenskaper värderades högt på arbetsplatsen.

Då Välfärdssverige började byggas på 1930-talet blev utbildningen ett medel för att skapa ett jämlikt samhälle. Ekonomi och social ställning skulle inte ha någon betydelse för högre studier, endast begåvning och prestation. Grundskolan skulle ge alla samma grund för fortsatta studier. På detta sätt gjorde fler människor än tidigare klassresor. Tekniska skolor, handelsskolor och yrkesskolor ökade i antal. Alla anpassade till industrisamhällets behov.

Läs mer på skyltarna som handlar om:  

• Västra skolan
• Tekniska skolan

Banker och ekonomi

Arbetskraft och kapital. Två av förutsättningarna för ett industriellt samhälle. Arbetskraften måste vara väldisciplinerad, arbetsvillig och dess tid måste kunna köpas och kontrolleras. Med industrialismen föddes det moderna lönearbetet och har funnits i Sverige i ungefär 150 år. Kapital måste finnas att investera i fabrikslokaler, maskiner, löner och ny teknik. Kapitalet måste vara rörligt och inte bundet i jord eller familj, vilket ofta var fallet i det gamla bondesamhället. Det behövdes ett modernt effektivt finansiellt system.

På 1870-talet startades affärsbanker som lånade företag pengar. Affärsbankerna blev en förmedlande länk mellan dem som hade pengar att låna ut och dem som behövde låna. Statsmakten tog ansvar för industrisamhällets ekonomiska utveckling bland annat genom att stötta affärsbanker och ta utlandslån.

Industrisamhället och lönearbetet förändrade så småningom arbetarnas ekonomi. De fick en slant över att lägga undan. Till en början var det medel- och överklassen som sparade, men under 1900-talet ökade även arbetarnas sparande. För de intjänade pengarna köptes produkter som tidigare hade tillverkats i hemmen. Det skapades en världsbild där allt går att mäta med pengar.

Läs mer på skyltarna som handlar om: 

• Banker
• Grönkvists Mekaniska Verkstad

Ett nytt styrelseskick växte fram samtidigt med industrisamhället. Demokrati och politiska partier ersatte successivt de gamla makt- och samhällsstrukturerna. Industrisamhällets nya grupper skapade sina egna organisationer och samhällsvisioner. 

Ett steg mot demokrati togs 1866 då ståndsriksdagen ersattes av tvåkammarriksdagen. Med denna reform fick borgare och fabrikörer en röst med i styret av landet. Men eftersom rösträtten var beroende av en viss inkomst, så var demokratin ända långt borta. Vid 1800-talets slut startade rösträttsdebatten på allvar. Liberaler och socialdemokrater förespråkade rösträtt för alla, oavsett inkomst. Men det skulle dröja till 1907 innan rösträtten blev allmän för alla män. Kvinnorna fick vänta till 1921.

Då städer växte fram och den ekonomiska strukturen förändrades behövdes nya sätt att styra samhället på. Tidigare var det kyrkoherden som var den självskrivna ordföranden i sockenstämman, men med de nya kommunallagarna 1862 – grunden till dagens kommunala självstyre - blev det en vald ordförande i kommunalstämman.

Läs mer på skyltarna som handlar om:    

• Folkets hus
• Arbetarrörelsen
• Fogelstad
• Nämndhuset
• Barnomsorg och Gröna Kulle
• Frikyrko- och nykterhetsrörelsen

 

Välfärd

Under 1900-talet växte Välfärdssverige fram. Med socialdemokraternas vision på 1930-talet om Folkhemmet blev hemmet sinnebilden för det välmående Sverige. Här levde den trygga kärnfamiljen med rinnande vatten, dammsugare, elektrisk spis och djupfryst färdiglagad mat. 

Hemmet lånade drag av fabriken. Bostaden skulle under 1930-talet och framåt göras till en maskin att bo i och borde därför konstrueras som en maskin. Tekniken spreds till hemmets alla vrår, speciellt köket. Skåp och bänkar fick idealmått för att högsta möjliga produktivitet skulle nås. Tekniska hjälpmedel som hushållsassistenten blev populär.

I Folkhemmet skulle staten se till att medborgarna levde tryggt. Flera sociala reformer infördes – mödravård, grundskolor, pension till alla äldre och fri skolmat. Den offentliga sektorn växte för att efter andra världskriget expandera explosionsartat. Kvinnorna behövdes på de nya arbetsplatserna och den tidigare hemmafrun blev en kvinna i karriären. Barnomsorgen byggdes ut med dagis, fritids och förskola. Statens folkhem tog över då det egna hemmet inte räckte till. Institutioner för sjukvård, äldreomsorg och socialvård ökade.

1900-talets mitt präglades av framtidsoptimism i ännu högre grad än någonsin tidigare. Industrialismen var en befriare och ingenjörskonsten ett samhällsideal. Folkhemmets människor skulle formas utifrån tilltron till tekniken och vetenskapen.

Läs mer på skyltarna som handlar om:  

• Barnomsorg och Gröna Kulle
• Bostäder
• Nämndhuset

 

Kommunikationer

Fungerande transporter är en av de viktigaste delarna i maskineriet för att industrialismens hjul ska snurra. Varor producerades i allt större omfattning, marknaden ökade och varorna måste fraktas långväga. 

Järnvägen hade enorm betydelse för att varorna från fabrikerna skulle nå köparna. Järnvägens utbyggnad en av förutsättningarna för ett industriellt genombrott. Då rälsen drogs genom glesbebyggda delar av Sverige, växte stationssamhällen upp och drog till sig fabriker och fabrikörer, som i Katrineholm. Industrier utvecklades på allt fler håll i landet.

Med järnvägens snabba förflyttning av varor och människor förändrades tidsuppfattningen. Stambanorna gav Sverige en nationell tideräkning, vilket inte hade funnits tidigare. Nu behövdes tidtabeller och en enhetlig rikstid istället för de många lokala tiderna. Tiden blev något värdefullt som måste utnyttjas till fullo och är så fortfarande i högsta grad. Vi åker snabbtåg, handlar på snabbköp och äter snabbmat.

Läs mer på skyltarna som handlar om:  

• Godsmagasinet
• Järnvägsstationen

 

Bilar, bilar, bilar

Bilens historia är industrisamhällets historia i koncentrat. Nästan allt det som kännetecknar industrisamhället och 1900-talets välfärdssamhälle kan bilen berätta.   

• Den är en högteknologisk produkt som förutsätter skickliga ingenjörer och skolade arbetare
• Den har producerats i storskaliga fabriker med specialisering och löpande band där produktionen hela tiden övervakas
• Den är en standardiserad massprodukt
• Den krymper avstånd och ger möjligheter att knyta nya kontakter och avsluta gamla

Bilen berättar också om:

• Industrisamhällets eviga transporter av människor och varor och om enorma infrastruktursystem
• Industrisamhällets problem, till exempel miljöproblem
• Varumärkets betydelse och om hur livsstilar ibland blir viktigare än liv
• Manlig dominans men också om hur kvinnor gradvis tar större plats
• Välståndsökning och tillväxt – från lyxprodukt för fåtalet till bruksvara för de flesta
• Semester, fritid och resande
• Människans tro på att erövra naturen
• Snabbhetens ideal

Kanske berättar den också om sin egen undergång?

Läs mer på skylten som handlar om:

• Godsmagasinet