Under senare delen av 1800-talet skedde en intensiv utveckling inom jordbruket. Marknaden för moderna jordbruksmaskiner låg vidöppen. August Kullberg hade en affärsidé. Idén gick ut på att den svenska jorden skulle brukas med redskap och maskiner tillverkade inom landet. Men det var inte tillverkarna som skulle sälja varan. Det skulle hans företag Kullberg & Co, bildat 1876, göra. Kullbergs idé låg helt i linje med industrialiseringen. Med mekaniseringen av jordbruket uppstod en marknad för verkstadsprodukter. Jordbruksmaskiner som slog igenom var tröskverk och maskiner för skörd, sådd och slåtter. Några av de fabriker som tillverkade produkter som Kullberg sålde, var Arvika Verken, AB Joh Thermaenius & Son i Hallsberg och Sandbäckens Verkstäder i Katrineholm. Ett av Kullbergs mest lönande samarbete var det med en annan Katrineholmare; Gustav Robert Grönkvist. Han ägde Grönkvists Mekaniska Verkstad, som bland annat gjorde den första svensktillverkade hästräfsan.Kullberg & Co växte till ett av landets största handelsföretag med stor exportmarknad. Glansperioden var på 1910-talet. Företaget öppnade filialer i Norden och handlade med delar av övriga Europa. Bl a var Ryssland en viktig handelspartner. Men tiderna blev kärvare. Under 1920-talet hamnade Sverige i en ekonomisk svacka. Många företag slogs samman, vilket också drabbade Kullberg & Co. 1915 slogs företaget ihop med Arvika-Boltic. Tiotalet år senare upplöses Arvika-Boltic och de tidigare företagen blev åter självständiga. På 1940-talet uppgick företaget i en ny koncern; Arvika Verkens försäljningsaktiebolag som övertog kontorslokalerna i Kullbergska huset. 1961 uppgick Arvika Verken i Bolinder & Munktell och verksamheten flyttades till Eskilstuna.
1904 stod Kullbergska huset färdigt för inflyttning för August Kullberg med familj. Huset, ritat av arkitekt V. Northun, var ett av ortens mest moderna med faciliteter som till exempel gasuppvärmning och vattentoalett. Vatten från egen brunn pressades till kök, tvätt och badrum med hjälp av en hydrofor. I huset fanns också biljardsalong, bibliotek och kontor för Kullberg & Co. Platsen för Kullbergska huset vid järnvägen var väl vald. Alla förbiresande skulle imponeras av huset. Byggnaden var ett tecken på ägarens storhet och makt, men också på att Katrineholm var ett samhälle på väg uppåt. På väg att bli stad.Omkring 1960 gick husets inventarier på auktion och familjen Kullberg sålde huset till Katrineholms stad. Sedan 1990-talet finns här kommunens näringslivskontor och ett antal privata hyresgäster.