Med industrialiseringens start på 1850-talet ändrades uppfattningen om tiden. Tidigare styrdes tidsuppfattningen av arbetsuppgifterna som skulle utföras. Men nu blev det klockan som styrde. Tid fick ett värde som kunde mätas och arbetarna i fabrikerna sålde sin tid. Med arbetet i fabriken begränsades arbetet till tid och plats, även om arbetsdagarna fortfarande var långa. Tiden efter hemgång från fabriken blev mer eller mindre fri. Men det var först 1938, då det lagstiftades om två veckors semester/år, som begreppet fritid infördes.

Med den fria tiden växte den moderna idrotten fram. Det ansågs att idrotten gav ungdomarna, speciellt de unga männen, god karaktär. Fritiden skulle tas tillvara på bästa sätt och på 1930-talet förespråkades den nyttiga fritiden där kropp och själ skulle tas om hand genom fysiska aktiviteter eller fortbildning. Fritiden skulle inte slösas bort genom att göra ingenting.

Idrotten började bli en folkrörelse på 1920-talet och under 1930-talet passerades både frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen Idrotten utvecklades till ett folknöje. Idrottstävlingar lockade allt fler åskådare. Idrottsmän blev idoler. Idrotten var inte längre en ”andlig fostran med fysiska medel”; den blev jippo och underhållning. Expansionen har fortsatt efter andra världskrigets slut 1945. Radio, TV och övrig massmedia sprider information om idrottshändelser över hela världen. De svenska landslagens framgångar och motgångar har blivit en samhällsangelägenhet.

Det har sagts att det är bandyn som har satt Katrineholm på idrottssveriges karta. På 1910-talet hade både Katrineholms AIK och Katrineholm SK bandy på sina program. Storhetstiden var under 1960- och 70-talen då derbyn mellan Katrineholm och Hälleforsnäs lockade tusentals supporters. 1963 flyttade Svenska bandyförbundet sitt kansli till Katrineholm och finns idag på Köpmangatan 19. Året därpå fick Backavallen konstfrusen isbana och nådde landets högsta publiksiffror. Höjdpunkter var herrarnas och damernas SM-bandyfinaler på 1970-talen.

Bandy har spelats på flera olika planer i Katrineholm. På 1910-talet bland annat på AIK-plan, som låg vid Kullbergska sjukhuset. Detta var en av de första iordninggjorda idrottsplatserna på orten, uppförd av Idrottsföreningen Kamraterna. På vintern fanns här isbana och på somrarna fotbollsplan och löparbanor. Under 1930- och 40-talen spelades bandy på idrottsplatsen vid Skogsborg vid Oppundavägen. Under krigsåren användes området bredvid planen till virkesupplag och fick samtidigt tjäna som åskådarläktare. Här utövades också isdans och isracing.