Arbetarrörelsen växte fram på 1880-talet i Sverige. Motståndet mot arbetarrörelsen var starkt och arbetarna tilläts inte att använda lokaler som redan fanns. Vissa markägare förbjöd till och med arbetarna att hålla möte i det fria. Allt för att hindra att arbetarna tillsammans skulle kunna verka för sina rättigheter. Idén om ett eget hus för folket, ett Folkets hus, växte fram. Rörelsen blev särskilt stark på industriorter eftersom det där skedde en snabb utveckling av facklig verksamhet.

I Katrineholm bildades Föreningen Folkets hus 1903. Initiativtagarna var nykterhetslogen Verdandi samt träindustriarbetarnas, murarnas och järn- och metallavdelningarnas fackföreningar. Året därpå uppfördes ett Folkets hus på Djulögatan som ett ”arbetarrörelsens eget kulturcentrum”. Lokalen användes av ovannämnda organisationer och arbetarkommunen. Här rymdes bland annat ett arbetarbibliotek, Stora Malms sockenbibliotek och föreningens egen stråkorkester.

Folkets hus-rörelsen stod på en ideologisk grund, med arbetarnas intressen i första rummet. Men för att kunna finansiera verksamheten förekom nöjesverksamhet i stor omfattning. Det ordnades danser, teater och filmvisning. Så även i Folkets hus i Katrineholm. Här ordnades basarer, fester och på gården uppträdde kringresande sällskap. Efter ett par år förbjöds dock ”karuseller och andra schackrarsällskap” att framträda, med undantag av ”bättre cirkussällskap”.

Allt fler organisationer samlades i Folkets hus, och till slut räckte inte lokalerna till. Ett nytt Folkets hus stod klart 1916, även det på Djulögatan, mitt emot nuvarande Åsa folkhögskola. Här fanns bland annat biograf, scen och hörsalar. Biografen och kaféet hyrdes periodvis ut till privata företagare. På 1940-talet blev frågan om nybyggnation åter aktuell. Fackföreningarna, studiecirklarna och nöjesverksamheten, till exempel ”Folkets hus-danserna” behövde större lokaler. Men inte förrän 1966 kunde Folkets hus invigas av dåvarande statsrådet Olof Palme. Ett år senare revs det Folkets hus som hade byggts 1916. Det första Folkets hus revs redan på 1930-talet.

Under 1980-talet utvecklades Folkets hus i Katrineholm till ett konferenscenter med serveringsrörelse. Det var ett typiskt drag hos Folkets hus i Sverige under perioden. I slutet av 1990-talet köpte kommunen byggnaden och har sammanträdeslokaler där. Konferensdelen drivs privat.