Den som år 1884 bläddrade i produktkatalogen från Carl Fredriksons Snickerifabrik kunde läsa att företaget bl a tillverkade croquetspel, isskåp och mekaniska vevmanglar. Andra produkter var packlådor, spadskaft, snöskovlar och stoppspån till möbler. Men mest känd var fabriken för möbler, butiksinredningar och monteringsfärdiga hus. Då det gällde sådana hus var man pionjärer. Då Carl Fredrikson startade sin snickerifabrik 1876, vilken senare bytte namn till Katrineholms Träförädlings AB, anställdes tolv personer. Arbetsredskapen bestod av ett par sågar, en maskinhyvel, en trampsvarv och tre hyvelbänkar.

På 1890-talet var den fornnordiska stilen populär. Man vurmade för det förgångna och sökte trygghet i det förflutna. Kanske som en reaktion inför det kommande hundraårsskiftet? Många av villorna som ritades på Katrineholms Träförädlings AB var i just denna stil, med detaljer som drakhuvuden, runor, smidda beslag och fjällpanel. Ett exempel på denna byggnadsstil är apotekare Kullbergs villa vid Västra skolan, ritad av N J Ackzell 1895.

1918 uppgick träförädlingsfabriken i AB Svenska Möbelfabrikerna, som hade stora planer på om- och tillbyggnader. Men efter första världskriget rådde lågkonjunktur och tiderna var dåliga. Många företag slogs samman för att kunna driva verksamheten vidare, andra avvecklades. Efter några turer bildades 1933 Katrineholms Nya Träförädlings AB. På 1970-talet upptogs företaget i Mälarskogkoncernen.

För att lätt transportera varorna ut i landet, förlade Fredrikson sin fabrik intill järnvägen, vid nuvarande Fabriksgatan. Då var fabriker och industrier vanliga inslag i städernas centrum. På 1940-talet flyttades fabriken med brädgård, såg och hyvleri till stadens utkant. Anledningen var att det var brandfarligt att ha verksamheten så centralt. Dessutom började transporter ske i större utsträckning med lastbil istället för med järnväg. Idag ligger industrier i utkanten av städerna nära passerande motorvägar. Men Fabriksgatans namn påminner om den forna verksamheten i centrum.