”Snabbt, trevligt, bekvämt och hygieniskt” - så presenterades de första snabbköpen på 1940-talet. Tidigare lyxvaror kunde nu massproduceras och säljas billigare. Man kunde också handla på avbetalning. Detta tillsammans med Sveriges goda ekonomi efter andra världskriget gjorde att alla grupper i samhället kunde handla allt mer.Då kriget bröt ut 1939 hade en så kallad kristidsnämnd införts. Nämnden övervakade priserna så de inte steg allt för mycket då det blev ransonering på varorna. Den skulle också dela ut ransoneringskorten och inventera viktiga livsmedel. Vanliga varor som var ransonerade var bröd, kött, matfett och socker. 1951 upphörde den sista ransoneringen som var på kaffe. Katrineholmsortens speceri- och livsmedelshandlareförening (KSL) bildades 1941. Föreningen skulle ta tillvara handlarnas intressen. En fråga var ransoneringskorten. De vållade en del extrajobb för handlarna eftersom korten skulle kontrolleras av myndigheterna. Ett annat problem var det nya sättet att handla på snabbköpen där man gick runt och själv plockade varor. Stöldrisken var stor. Det beslutades att kunderna inte fick ta med egna kassar. KSL upphörde på 1960-talet. Då hörde butikerna till egna kedjor som skötte affärernas intressen. I början av 1950-talet öppnade det första snabbköpet i Katrineholm och inom tio år fanns ca 20 butiker i staden.”Ransoneringarna under krigsåren måste ha varit en utmaning för 40-talets husmödrar. Vad skulle de hitta på till middag? Korvkaka med lingon, rågmjölsgröt med sirap, paltbröd med vit sås, ärtsoppa… första dagen serverad på vanligt sätt med ett fåtal feta fläsktärningar i, dag två förvandlad till slät puré med rostade brödtärningar till.”Ingrid Warne, hembygdföreningens årsskrift 2003”Jag kommer från Skedevi i Östergötland och flyttade till Katrineholm 1946. Det var affärsvärlden som lockade mig hit. Jag köpte en livsmedelsaffär och drev den som Sven Erikssons Livsmedelsaffär. Det var mycket angenämt att bedriva handel i stan. På 40-50-talen gick det fortfarande att försörja sig på en liten butik. Det fanns ca 50 livsmedelsbutiker i Katrineholm – idag kanske det finns fem kvar. Storskalighet är den allmänna utvecklingen.”Sven Eriksson”Jag hjälpte pappa att klistra upp ransoneringskuponger på kartor till redovisningen. Jag tjänade fem öre per karta.”Lennart Lindström. Pappan var bagare och konditor.