Semestern blev längre på 1960-talet. Dessutom blev lördagarna lediga både för dem som arbetade och dem som gick i skolan. Med mer fritid ökade resandet. Till en början med cykelturer, senare med bilresor i Sverige. I bagaget stuvades barn, tält, primuskök och sovsäckar in.

På 1950-talet startade charterresorna. Till en början åkte man bussresa till solen, men 1954 steg de första charterresenärerna ur flygplanet på Mallorca. Charterresorna ökade starkt under 60-talet och blev massturism på 70-talet. Innan 1950-talet hade gruppturism bara gällt människor ur övre medelklassen, nu blev det ett sätt att resa även för Svensson. Mallorca och senare Kanarieöarna lockade. Resorna hade stor betydelse för avkoppling, men gav inte särskilt mycket kunskap om främmande länder.

1971 ordnades för första gången charterresor utanför Europa, till Gambia och Ceylon. Då kostade flygresan och en veckas vistelse med halvpension till Gambia 1000 kronor.

På 1980-talet ledde höjda oljepriser, kronans sämre värde samt höjda hotellpriser till att utlandsresorna minskade. Nu blev det istället populärt med aktiv semester. Man skulle inte ligga och lata sig på en badstrand utan istället klättra i berg eller åka på flottfärd. På 1990-talet etablerades flera lågprisflygbolag i Sverige som lockar med resor till Europas städer för bara några hundralappar.

”Aldrig trodde jag som barn att jag skulle få flyga. Vi åkte nästan aldrig bil eller buss eller tåg. Vi gick för det mesta.”
Sonja Larfors

”Sovsäckarna man sov i då man campade var av dun. Dunet kröp ut genom sömmarna på insidan. Då man vaknade och kröp ur säcken såg man ut som en dåligt plockad höna.”
Ulf Malmkvist

”Man åkte inte till Norrköping utan att ta matsäck med sig. Det var ju en lång resa.”
Johnny Peterson