På 1950-talet började svenskarna upptäcka världen runt Europa. Det spreds en ökad insikt om tredje världens villkor. Insamlingar och bistånd startades till de ”underutvecklade” länderna som de kallades. Staten beslutade att biståndet skulle vara 1% av BNP. Snart ändrades begreppet från ”underutvecklade” länder till utvecklingsländer för att det inte skulle låta så nedlåtande. TV förde in världen i vardagsrummen. Det första exemplet på detta var Vietnamkriget.

Interna strider i landet ledde till USA´s inblandning som nådde sitt klimax under 1960-talet. Ett internationellt krav ställdes på att USA skulle dra sig ur kriget. ”USA ut ur Vietnam!” är en välkänd slogan från tiden. Många anslöt sig till FNL-rörelsen, en global rörelse som stödde den vietnamesiska gerillan som stred mot USA.

Vänsterrörelsen, som många FNL-sympatisörer tillhörde, bröt fram efter inspiration och spridning av värderingar från studentrevolten i Paris våren 1968. Vänsterrörelsen var ingen enhetlig rörelse. Det fanns ingen enighet om mål och medel. Enda gemensamma punkten var synen på Vietnamkriget och på det kapitalistiska systemet. När Vietnamkriget tog slut 1975 hade den starkaste kraften i vänstervågen ebbat ut.

Här intill på Fabriksgatan 4 ligger Röda Korsets butik Kupan. Röda korset startades 1863 av schweizaren Henri Dunant. Syftet var att ta hand om skadade soldater i krig. Idag innefattar Röda Korsets arbete katastrofhjälp, flyktinghjälp och långsiktigt freds- och biståndsarbete i hela världen. En viktig del är också social verksamhet inom landet. Organisationen är politiskt och religiöst obunden.

Röda korsets avdelning i Katrineholm bildades 1914. På 1930-talet startade man en sommarkoloni där man tog emot barn från Katrineholm. Även barn från Finland vistades på kolonin i slutet av 1930-talet. Då fungerade platsen som barnhem och sjukhem för de finska barnen. Verksamheten pågick under hela kriget, 1939-45. Åren efter kriget arbetade Röda Korset mycket med insamling till krigets offer i Finland och Tyskland.