Då andra världskriget pågick i Europa 1939-45 var man i Sverige beredd på det värsta – att även Sverige skulle bli indraget i kriget. Män var tvungna att göra beredskapstjänst för att vara redo om något skulle hända. Militärtågen började rulla 1939 för att frakta svenska män till sina poster runt landets gränser.

I Katrineholm ― och på fler platser i landet ― inrättades en så kallad måltidsstation. Här stannade tågen och soldaterna fick mat. De som serverade maten var lottor som tillhörde en frivillig försvarsorganisation. Namnet lottor kommer från Johan Ludvig Runebergs dikt ”Fänrik Ståls sägner”. Lottorna tillagade maten i kokvagnar i lokstallarna. Det fanns två bord att skära kött på, men ingenstans att slänga avfallet. Det fick man tömma under rälsen. Maten dukades sedan upp vid järnvägsperrongen och serverades när tågen kom. Ibland serverades 100 man per minut med ärter och fläsk.

Lottorna arbetade också med annat. Man ordnade lotterier, höll påsk- och julförsäljningar till förmån för behövande. I början av kriget fanns en lokal i Grandhuset på Fredsgatan där det lämnades ut garn. De som ville fick hämta garn för att sticka hjälmskydd eller vantar till dem som låg i beredskap. Sedan tog lottorna emot det färdigstickade och skickade till de behövande. Lottakåren bildades 1924. Femton år senare fanns det 24.000 lottor i Sverige, 1945 var antalet 96.000. På 1940-talet hade Katrineholms lottakår över 500 medlemmar.

”Ibland kom inkallelseorder från Strängnäs med posten. För det mesta var det express så orden skulle tillställas adressaterna omgående. Om adressen bodde långt utanför staden fick vi åka taxi, annars cykel. Vid flera tillfällen grät fruarna då deras män blev inkallade.”
Elof Regrell. Elof arbetade på posten i Katrineholm 1940-1987.