Järnvägsrestaurangen och järnvägshotellet

Vad sägs om kalvstek och inlagd lax till frukost? Att besöka Gnesta järnvägsrestaurang på 1880-talet var en matupplevelse.

Järnvägsrestaurangen var viktig vid den här tiden. Det fanns ingen matservering ombord på tågen. Istället gjorde man uppehåll vid vissa stationer och passagerarna fick gå av och äta på järnvägsrestaurangen. Frukost, middag och supé serverades i Gnesta beroende på vilken tid uppehållet gjordes.

I de första tågen fanns heller inga sovvagnar. Tågen gjorde helt enkelt uppehåll på lämplig ort när det ­började bli läggdags och passagerarna fick ta in på järnvägshotellet. Sovvagnar började införas 1886, då endast i första klass. Det dröjde ända till sekelskiftet 1900 innan tågen försågs med restaurangvagnar.

Vid torget fanns tidigare en järnvägsrestaurang som byggdes samtidigt med Gnesta järnvägsstation och invigdes 1862. Här fanns restaurangen fram till 1891, då Järnvägshotellet, där vi nu står, byggdes av direktören och kommunalmannen August Finlöf. 1897 överläts rörel­sen till källarmästare Albert Jones som också han blev en känd Gnestaprofil. Restaurangen avvecklades 1914.

Det är tydligt att det bjöds riklig och läcker mat på Gnesta järnvägsrestaurang. 1885 beskriver skolläraren och journalisten N P Ödman upplevelsen av en frukostbuffé i Gnesta:

 ”Men äntligen, en stund sedan vi lämnat Mölnbo, blåste lokomotivet, det ljöd som en glad idyllisk frukostringning på landet: ögonblicket därefter hade vi stannat vid det lilla älskliga Gnesta, och konduktören ropade med en röst som ljöd som musik: Gnesta tio minuter!

– och nu fick jag brått till matsalen. Och ensam blev jag ej; det var en hel rad före och efter mig. /  / Bordet stormades i ett ögonblick från alla håll. Kalvstek, spenat, skinka, färsk potatis, inlagd lax, brulépudding, hallon med grädde, kaffe och smörgås. Allt angreps på en gång av den andfådda skaran, och det blev ett slammer av tallrikar, gafflar och skedar som om det stått för brinnande livet. Artighet, krus och småleenden var här totalt borta.

Till frukosten serverades öl och pilsner. När kaffe och pepparkakor intogs ropades det i dörren : Tåget till Hallsberg, Laxå, Falköping och Göteborg! Passagerarna betalade under tumult vid disken, lokomotivet blåste återigen i ångvisslan och alla rusade för att åter inta sina platser.”

Genom krögaren August Finlöf blev restaurangen berömd för sin fina mat. Oscar II gästade ofta restaurangen på väg till Tullgarn. Han hade egen matsal i järnvägsrestaurangen med kungliga möbler, dukar, bestick och porslin. Många andra kungligheter gästade också järnvägsrestaurangen i Gnesta, till exempel kungen av Portugal, kungaparet av Sachsen och prinsen av Wales.

Järnvägshotellet förde med sig en tidigare okänd elegans till samhället. Medan gästgiverierna hade lågt anseende för både mat och miljö, erbjöd järnvägshotellet hög kvalitet och klass. Högtidsmåltider och representation som tidigare skedde i hemmen förlades nu ofta till järnvägsrestaurangen. Här fanns också en avdelning för enklare folk, inte bara tågen utan också restaurangen hade en tredje klass.