Byt inte ut i onödan

Gamla fönster byts ofta i onödan. Låt dig inte luras av flagnande färgskikt. Det ska ha gått mycket långt för att det inte ska löna sig att renovera ett fönster. Nya fönster sparar oftast inte särskilt mycket värme och de saknar de äldre fönstrens virkeskvalitet och detaljutförande.

Samma resonemang gäller andra byggnadsdetaljer till exempel en äldre panel. Det är alltid bäst att lappa och laga.

Vid all renovering bör de material och metoder som byggnaden uppförts med användas.

Ända fram till första halvan av 1900-talet användes ett fåtal material till husbyggande, det var framförallt naturmaterial som var i liten grad vidareförädlade såsom trä, sten, lera i form av tegel och lerbruk, kalk till kalkbruk och kalkfärg, halm, vass, torv, mossa, linolja och animaliska restprodukter till lim och limfärg.

Dessa material hade använts i hundratals, i vissa fall tusentals år, vilket innebar en lång prövotid och en bra erfarenhet av hur materialen fungerade och inte fungerade. De åldras på ett känt och vackert sätt. Materialen i sig ger inga skador på ytskikt eller konstruktioner och de går att underhålla.

Med moderna material är det ofta tvärtom. I äldre konstruktioner kan de ofta bli för starka och täta och ställer många gånger till med skador och underhållsproblem. Rätt material ska dock vara på rätt plats. En modern konstruktion renoveras med moderna material. Och omvänt. Det fungerar lika dåligt att laga en kalkputs med cementbruk som att försöka putsa en gjuten sockel med ett traditionellt kalkbruk.

Underhållsplanering

Små och genomtänkta underhållsåtgärder med jämna intervall ger störst förutsättningar för ett kostnadseffektivt underhåll som också bevarar en byggnads kulturhistoriska värden. Anpassa underhållet efter behovet! Både fönster och fasadpanel blir mycket mer utsatta på sydsidan där solen ”äter upp” bindemedlet i såväl färg som trä och orsakar en snabbare nedbrytning vilket gör att underhållsintervallen blir kortare än på skuggsidan.

Grund och tak

De mest utsatta delarna på en byggnad är grunden och taket, är dessa väl underhållna förlänger man livslängden avsevärt. Enkla åtgärder gör stor nytta. Tänk på att hålla undan träd, buskar och sly som kommer för nära eftersom fukt annars hålls kvar vid byggnaden och nedfallande löv och multnande material ökar hastigheten på marknivåhöjningen.

Se till att marken lutar från byggnaden och att jord inte kommer i kontakt med syllar och timmerväggar eftersom detta snabbt kan orsaka röta. Se till att vattnet från eventuella stuprör leds bort och inte samlar vattnet i en bassäng invid byggnaden.

Läckande tak kan mycket snabbt orsaka en stor skada, så det är viktigt att se över taket regelbundet. Ersätt trasiga och nedblåsta takpannor, borsta bort mossa och löv som håller fukt, rensa hängrännor o s v. Laga skador med samma material och på samma sätt som det ursprungliga utförandet. Tänk på att det finns en andrahandsmarknad för gammalt taktegel vilket gör att det går att komplettera ett tegeltak med liknande tegelpannor och även att få avsättning för tegelpannor som plockas ned varsamt.

Om det av någon anledning inte är möjligt att lägga om ett tak med ursprungligt material så kan sinuskorrugerad plåt eller pannplåt ibland vara ett bra alternativ för att överhuvudtaget rädda kvar byggnaden. Äldre taktäckningsmaterial som halm, torv eller spån bör alltid få ligga kvar under en ny taktäckning både som kondensskydd/isolering och för att bevara spåren efter ett äldre utförande.

Dokumentation

Tänk på att förändringar lätt glöms bort. Dokumentera därför byggnaden före, under och efter en renovering. Fotografera och gör gärna en enkel uppmätning där åtgärder kan markeras. Notera fabrikat på material och eventuella kulörnummer vilket kan vara till hjälp vid framtida underhållsåtgärder.

Innan renoveringen är det bra att fundera igenom i vilken grad byggnaden har förändrats genom åren, vad är ursprungligt och vad är viktigt att bevara? Skrapa fram äldre färgskikt för att se hur byggnadens olika delar varit färgsatta.

Tag gärna kontakt med museets byggnadsvårdare för att få råd och för att få reda på om byggnaden tidigare i något sammanhang inventerats eller dokumenterats. E-post: byggnadsvard@dll.se

Byggnaden berättar

Se gärna på byggnaden som ett historiskt dokument, en informationsbank som kan svara på många olika frågor om de människor och djur som bott på gården. Frågor som kan vara svåra att få svar på om man ”renoverar bort” all information. Även till synes obetydliga detaljer är produkter av någons tankemöda och många gånger hantverksskicklighet, som kan ge ledtrådar till en byggnads historiska användning.

Kjell Taawo, byggnadsantikvarie, Sörmlands museum