Eftersom det år 2012 är hundra år sedan August Strindberg dog (14 maj 1912) firas i år Strindbergsåret. Även vi önskar uppmärksamma honom här på dagboken. Men vad i all världen har en författare, dramatiker och konstnär med arkeologi att göra? Han har allt med det att göra svarar vi. August Strindberg var nämligen samtida med Oscar Montelius, en av arkeologins portalgestalter. Utan överdrift kan man påstå att Montelius arbete har varit av grundläggande betydelse, inte bara för nordisk arkeologi utan även för forskning kring förhistoria i internationellt hänseende. Med utgångspunkt i dansken Thomsens treperiodssystem (sten-, brons- & järnålder), utformat redan år 1818, konstruerade Montelius en kronologi över skilda typer av föremål från de olika perioderna. Kronologin kunde upprättas med hjälp av en metod kallad typologi som var starkt influerad av naturvetenskapens utvecklingslära. De viktigaste, eller för perioderna mest typiska föremålen, ordnades i serier eftersom formernas utveckling ansågs följa vissa bestämda mönster. För att säkerställa typologins riktighet jämförde man också föremål med varandra där de förekom som slutna fynd i t.ex. gravar, både från Norden och på kontinenten.August Strindberg och Oscar Montelius.Strindberg som var starkt kritisk i många samhällfrågor ironiserade över Montelius arbete och var uppenbarligen också irriterad på hur redan gynnade grupper i samhället skaffade sig akademiska meriter på vad han uppfattade som ren humbug. Det här skildras i novellen De lycksaligas ö som ingår i samlingen Svenska öden och äventyr. Montelius, i berättelsen kallad Hylling, framställs som en knappsamlare som tillförskansar sig en professorstitel och statliga anslag för knappsamlingens inrymmande. Man får vidare veta att Hylling ”… satte […] sig att ordna knapparne. Det fanns många sätt att indela dem: man kunde dela dem i kalsongknappar, byxknappar, rockknappar o.s.v., men vår man hittade på ett mera artificiellt och därför mera svårt system.” Det sistnämnda åsyftar typopologin, eller knappologin som Strindberg kallade metoden.En knapp med fyra hål eller en knapp utan ett hål? Och är det en byxknapp eller är det en rockknapp?Sett i ett historiskt perspektiv var detta inte bara en kritik av arkeologin som ett vetenskapligt instrument för studier av människans historia. Man kan också se det som ett angrepp på de orättvisor som Strindberg och många andra såg i den tidens rådande samhällssystem - som ofta gynnade vissa grupper i samhället framför andra. Om man läser De lycksaligas ö får man nämligen också veta att knappologin bland flera andra enligt författaren meningslösa universitetsämnen ”…hädanefter blevo obligatoriska. Men som de bemedlade bondbarnen och hantverkarbarnen också sände sina barn till universitetet, inrättades kolloquier eller enskilda samtal, i vilka endast överklassens barn fingo tillträde, och utan vilka man ej kunde ta examen. Krånglade sig däremot någon gång en underklassens barn igenom examen, så fick han därföre icke en syssla, ty sysslorna voro ärftliga.”Gott Nytt Strindbergår önskar vi!
Veta mer:http://runeberg.org/afventyr/12_09.html (Utdrag ur De lycksaligas ö av August Strindberg)Welinder, Stig. 1994. Strindberg som arkeologikritiker. Stockholm.